Varför måste jag stå på två ben?

Att vara stark och hålla ihop sig, när man heslt av allt bara vill kopplas bort från allt och låta alla känslor komma ur än är inte lätt, det är fruktansvärt jobbigt och tar på ens krafter, där inte ord finns med att beskriva. Att ta på sig ett leende, det är lätt och för det mesta går det bra, allt blir så mycket enklare och ibland att lossas vara glad kan faktiskt göra en lättare att också bli glad på riktigt. Men att alltid stå på två ben, när jag egentligen kanppt står riktigt på ett, det tar på mig, eller det tar av min energi, för det krävs mycket ork för de. Att inte känna sig accepterad är också något som är jobbigt, att man inte kan acceptera det val jag gör, utifrån mig själv, det önska jag att det gick att acceptera, att på något vis, ja i alla fall inse att och ja ändå på någotvis acceptera att piteå där finns mitt hem nu. Luleå är en stad med massa minnen och där all stäkt finns, men det är inte den stad jag bor i. För jag bor och spenderar den mesta tiden där, jag börjar skolan där, kommer ta studenten där, skaffar nya vänner där smått eftersom, men bara för det så har jag trots kvar allt i lule, jag har mina vänner och även min släkt osv. Men jag bor och skapar mig ett nytt liv i pite och jag önska folk kunde acceptera det. 
 
Som ni kanske ser så har jag sett på Harry Potter, fjärde filmen. Sen annars har jag inte gjort så mycket, tagit det lugnt och bara vilat upp mig. 
 

genom eld och vatten

Ligger i sängen håller på och föra över lite saker till min hårddisk, samt fixa ner lite till datorn. Har pratat med Åsa nyss och innan det så har jag sett på allsång. Sen har jag även varit in till stan och träffat Kusin Emma som jag saknat väldigt mycket har inte träffa henne på si sådär 8 månader, alltså före jag vart placerad i pite, på min syrras födelsedag den 24 novembar var senaste gången jag såg henne, så de var ett bra tag sen. Vi tog oss en fika på friends och lite senare vart det middag på waldorf innan vi båda tog bussen hem åt olika håll. Så nu är jag här, med musik på hög volym, tankarna utspretade åt alla håll, ska nog ta min medecin och sen somna in till ljudet av min musik, jag vet inte, känner inte för att göra så mycket just nu, så varför inte? Det gör väl egentligen inte så mycket om det blir en tidig kväll, blir ju faktiskt att stiga upp tidigt och övningköra så då behöver jag ju de. 
-foto Malin 
Denna bild tycker jag om, den känns som så mäktig på något vis
-foto Malin 
Ja vad ska jag säga, äskar min min. Den är verkligen vacker..
 

One way

Bröllopet i lördags var riktigt fint, de var inte så många där utan bara de absolut närmaste vilket gjorde det mer personligt tyckte jag. God mat var det också och en jätte fin tårta. Söndagen flöt på med övningskörning och en lång powernap på dagen eftersom lilla jag var väldigt väldigt trött. Smsade en del med Sofia och på torsdag får jag träffa min fantastiska vän! Jag vet inte men jag gör egentligen inte så mycket övningskör, äter sover och är social ungefär så ser det ut för mig. Har alltså även idag övningskört och imorgon ska det bokas tider för halkbanan, teoriprovet och uppkörningen vilket inte alla känns så dumt får bara se när det finns tider, men i september blir det av det är något som är säkert. Jo jag pluggar ju även en hel del teori också. Imorgon blir det att åka till storheden köpa en hårddisk sen kanske en sväng in till stan måste fixa nya svarta jeans eftersom jag bara har trasiga. Ska även boka en tid hos frissan för klippning och frägning av håret och sen ringa läkaren för att boka in en tid där. Tänkte avsluta med några bilder som jag fotat med mobilen från bröllopet.


Segla ut och in

Igår fixades mina naglar och på de ett kvällsdopp med moster, hennes kille, kusin vitamin och syrran. Det var riktigt skönt och inte så kallt i älven ändå. Snart blir det att börja göra sig klar för att sedan åka på min morbros bröllop. Just nu ligger jag bara ute i hammocken och vilar. Har varit uppe tidigt och övningskört i en timme sen vart det att duscha och nu är benen lena.


Längs den gående strömmen

Ligger i sängen nu och ser på the perks of being a wallflower. Har haft en full dag med en massa äventyr. Började dagen med att övningsköra den vart det att åka upp mot storforsen vara där ett tag, fota, doppa sig, vart en aning blöt. Sen klättra bland stenarna med skorna i handen. Var där med moster hennes kille och kusin Alexander. Åt även lunch där och fika åt glass och så. Sen åkte vi vidare till Jokkmokk innan vi tog oss turen till Lule igen, klockan 8 var vi hemma och då vart det middag.


att kunna se bakom mörker

Ser ni den här kattungen? jag smälter, så hima söt är den. en 3 veckors gammal kattunge. Varm och go hur kelig som helst och jätte mjuk. Ville så gärna bara stoppa den i fickan och ta hem den, men det gick dessvärre inte. 
Detta är en av de många sakerna vi gjort i ume när vi har hälsat på åsas kollega och har haft det himla trevligt där. 
 
Känner mig annars väldigt trött och en tidig kväll blir det nog för min del, jag hoppas för allt i världen att jag nu har med mig allt jag behöver ha med till lule, eftersom det blir en längre vistelse med ett bröllop mitt i allt. När vi kom hem till pite sen vart det att göra o ordning allt inför Rufinas barnkalas. Det var riktigt roligt att fixa och en skattjackt klurade jag ihop för dom, vilket jag tror dom uppskattade i alla fall godiset sen som åsa hade köpt. 
 
 

Jag går men ändå står jag still

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min underbara "lillasyster" rufinas födelsedag. Idag fyller denna tjej 8 år. För genom att ha en till familj, har jag även fått 4 syskon till. Fyra underbara syskon. Så totalt har jag 5 Syskon. 4 mindre och ett större. Just nu sitter vi i bilen på väg hem, där hemma blir det att ordna kalas för Rufina och om det hinns med så ska jag göra en skattjackt till hennes kalas. Sen ikväll blir det att åka till Lule där det blir att övningsköra i några dagar.


Att våga vara dig

Vi har kommit oss fram till Ume och fått i oss mycket god mat och ett varmt välkomnande av Åsas kollega. Har sen även tagit en match i bordshockey mot Tahmina där jag utklassa henne med 9-0, kände att det fanns kvar inom mig sen jag var barn. Nu sitter vi och äter efterrätt och jag dricker thé.


att våga eller ej

Har varit och tränat idag, vilket var hur skönt som helst! var verkligen evigheter sen sist. Jag som älskar och träna, varför gör jag det inte oftare? Jag tror ja är för lat när det gäller att ta sig dit. 
att träna har varit ett sätt för ming att fly undan, när jag tränat har jag alltid kunnat känna mig trygg. När jag tränat har jag varit på en trygg plats. Därför är träningen viktig för mig, det har den alltid varit enda sen jag var 5 år och börja träna 3h 6gr i veckan gymnastik. För redan då vart det min trygga plats, det är däför jag mår bra av att träna, om man bortser från hälsan som också mår bra av det. Men träningen får mig på andra tankar, bättre tankar. Musikens höga ljud genom lurarna stänger ute omvärlden och jag glömmer bort allt annat. Sen älskar jag även känslan av att vara helt slut att knappt kunna röra en muskel, det är helt underbart. Började förövrigt lugnt idag, men får säkert lite träningsverk imorgon. Har sen bestämt mig att minst 2 -3 pass i veckan måste jag ha. Mer helst. 
 
Sen idag har jag inte gjort så mycket sett lite film med syster och så, fixakt mina naglar. Nu på kvällen käkades det även lite kladdkaka. 
 
 

Jag är redo

När jag satt på pontusbadets busshållplats och tittade ut över norra hamn i lule, spreds sig en känsla om att jag var redo, redo att släppa tagit, lämna staden bakom mig. Jag vet inte hur jag ska förklara utan att det ska misstolkas. När jag satt där, glömde jag bort tid och rum. Det var som om allt stod still. Jag vart nästan blind av alla tankar. Jag har mycket minnen där, både goda och onda. Det är där jag vuxit upp. Jag kommer aldrig att glömma det minnen jag skapat där. Men nu bor i pite och här är mitt hem. Jag har inte bara en familj utan två. Jag har en biologsk familj (med släkt) som finns i lule, men sen har jag även en familj här i pite, för där jag bor nu, det har blivit min familj, som har mig kär, jag har utvecklats en hel del här, hört nya röster, skapat nya relationer och lärt mig en hel del. Jag har lärt mig att mer våga stå upp för mig själv och säga vad jag tycker, men fortfarande saknar jag en del på den punkten. Jag har fått se saker ur andras perspektiv som jag aldrig sett förut. Jag har fått stöttning och hade aldirg varit där jag är nu annars, men jag har fortfarande en lång kokig väg att ta mig fram på. Det är mig svårt att förklara, men jag hoppas att med mina ord kunna förklara utan att tolka fel. Att återgå till där jag var. Den där känslan, "att vara redo" jag har aldrig förut känt så som jag gör nu, den har aldrig varit så tydlig som den är nu. jag vet inte varför men det är nog bara så, jag kan inte egentligen förstå, jag vart nästan förvirrad av mig själv. Jag önska verkligen att jag kunde förstå vad som menades. Det var som om det klarande upp och tändes en lampa om vad jag ville med min framtid. 

 


att leva i en annan värld

Sitter med syrran som är mer konstig än vanligt, vet inte riktigt vad hon gör. Har just pratat med åsa en stund och imorgon förutom att övningsköra blir det att fixa med id-kort osv, för nu när jag loggade in på swedbank så stod det inte längre "Elina Hedenström" utan det stod nu "Elina Haarala" Så jag antar att nu har bytet gjort och jag heter inte längre Hedenström utan Haarala, det känns faktiskt riktigt bra om jag ska vara ärlig, lite jobbigt bara med att beställa en massa nya kort. Ska nu faktiskt även ändra på facebook, är lite smått nervös över det, på grund av vissa omständigheter. Vet inte ens om jag vågar, om det blir några konsekvenser av det. Men jag måste stå upp för mig själv och göra det i alla fall. Om det är något jag lärt mig under denna tid som gått sen jag vart familjehemsplacerad alltså hela 8 månader snart, vilket är helt sjukt, tiden har gått så otroligt fort! Kan inte själv förstå att det redan är snart 8 månader sen jag vart räddad och min värld vändes upp och ner för att sakta men säkert vändas tillbaka. Tillbaka dit jag var, om det är något jag lärt mig så är det att stå upp för mig själv och sen vet jag alltid att det är någon som inte gillar mina beslut jag tar, men det får jag som bara stå ut med och de får bara acceptera det. 
 
Förutom att plugga en massa teori och övningsköra så har jag idag även hunnit med att träffa adde och även lina och tagit en liten mysig fika med dessa tjejer. 
 
Så här kan det bland annat se ut när Elina är i farten och pluggar. 
 

till och från

 
Igår bokades en lägenhet i stockholm för mig och Sofia, vilket känns toppen! Så om typ 3 veckor bär det av mot stockholm med en av världens bästa tjejer. Igår var jag även på stan och kom hem med lite kläder, vilket jag verkligen kände att jag behövde. Sen så vart det att åka till åsas mamma och där bjöds det på god middag. Men åå, känner verkligen att jag är super glad över att det bokades en lägenhet, för nu är det verkligen säkert att det blir av, vilket jag ser så enormt mycket fram emot. Just nu sitter jag på bussen tillbaka till pite, har varit och övningskört och sitter på bussen och pluggar den där underbara teorin. Regnet öser ner och det känns faktiskt väldigt skönt att just nu bara sitta på bussen och slippa vara ute i det mindre roliga vädret, fast det är ju egentligen ganska mysigt väder om jag så säger. Känns som om jag har det ganska fullbokat nu framöver och kommer spendera en hel del tid i lule för att fokusera på körkortet. Imorgon blir det att träffa Emma i pite och umgås med den underbara flickan, sen torsdag drar jag mig mot lule, övningskör, stannar där till fredag och övninskör lite till, sen åker jag in till stan för att träffa Adde och sen bär det nog av mot pite igen. Lördag har Åsa någon stälktträff i lule, som vi alla där skulle med på och sen på söndag kommer syster och stannar kvar till tisdag, då jag förmodligen följer med till lule igen och övninskör. Mitt mål är att om en snar framtid försöka klara och ha körkortet i handen. Vilket jag verkligen hoppas på, snart går även mi

Lysande i frånvarons namn

Har varit frånvarande nu i några dagar, men har haft fullt upp med jobb och annat, dom två sista dagarna hade jag med mig två assistenter vid namn Rufina och Tahmina. Ena dagen var vi i bagarstugan och andra dagen for vi först till Leos Lekland, var där i några timmar och lekte, sprang runt med Rufina och Tahmina, kringla och krongla mig igenom alla små utrymmen gjorde volter ner, åkte massa kana, klättrade och var helt slut och blöt av svett, fast de var jag ju inte bara jag som var det vilket var tur, fast jag sprang ju inte runt hela tiden som dom men ändå, satt och pratade en hel del med mina underbara kollegor, åt godsaker och hamburgare till lunch. Sen mot eftermiddagen tog vi oss till Söderhamn, for ut med en av mina handledares båt, fikade och Tahmina fick testa köra båten. I fick jag en massa hejdå och ha det bra kramar, eftersom att detta var våran sista dag på detta sommarjobb, och från och med då fin jag även sommarlov helt. Sen när vi kom oss hem bjöds det på liten fest dom hyresvärden hade ordnat. Det se riktigt trevlig och en kanonavslutning på den dagen. Helt slut efter en fullspäckad dag somna jag gott. Har idag bars tagit det lugnt, legat ute på en filt på gräset och solat, sen städat och nu ska jag mysa med några avsnitt av säsong 4 av glee och lite godis och Loka.


fram och tillbaka

Sitter med syster och pratar just nu, samtidigt som hon spelar något knäppt spel. Förutom det har jag försökt installera photoshop, men det gick inge vidare, så ska ta och lösa problemet lite senare. Jag är jätte frusen och har varit det hela dagen, jag vill bli varm och inte frysa, men icke det. De har varit en lugn och skön dag på jobbet, känner mig väldigt trött just nu, så tror det blir att lägga sig och sova väldigt snart. Har endast två dagar kvar i bagarstugan och 3 jobbdagar kvar, vilket känns jätte skönt! 
en avslutande bild från denna dag.
 

one way

Det vart igår en spontan avfärd från Malå till lycksele, där vi tog in på hotell Lappland. Det var ett riktigt mysigt hotell. VI åt god middag på restaurang, sen tog vi oss en tur på spat på hotellet, lite badande i bubbelpolen och i basängen, lyckades få Rufina att simma några meter, vilket kändes riktigt bra. Sen vart det att ta en powernap innan det vart en kvällsutflykt för att se oss omkring i Lycksele, det avsutades med lite kvällsmat på frases. Sen vart det att sova: Uppe vid halv nio, super god hotellfrukost, sen lite mer sömn innan det vart att åka mot lyckselse djurpark.  
 
Som ni ser såg vi några björungar, sen en massa mer djur, som vargar, renar, sälar, getter, och en massa mer djur, tänkte lägga ut lite blider från min kamera senare när jag kommer hem. Har under denna resa nog aldrig blivit så myggbiten som jag är nu, har verkligen fullt med myggbett över hela mig, men förutom alla miljoner mygg har jag haft det jätte trevligt på denna mini semester. Imorgon blir det tillbaka på jobbet, och ska nu samla på mig krafter för att orka sista jobbveckan för denna sommarn. Det känns faktiskt riktigt skönt trots allt. 
 
 

regler utan ord

Sitter i stugen, har nyss tagit mig ett kvällsdopp och en dusch. Känner mig jätte trött, ska snart sova, men först ska jag grilla lite korv. Har även varit ut med en båt och fiskat lite.
Proffsfiskaren
Det var riktigt skönt att vara ute på sjön, för där ute fanns det inga myggor som kunta bita en. Sen har vi grillat lite fisk till middagen också och kött och annat gott, ätit god efterrätt och bara tagit det lugnt. De är faktiskt skönt att vara lite såhär öde, för man slipper tänka på så mycket, som vad man har för kläder och hur man ser ut, för man kan se hur gräslig ut man vill, för det är ändå ingen som ser än och känner igen en. Mycket renar har vi sett också, tror jag inte stött på så många på så nära håll. 
 
 

utan att veta vad jag gör

Sitter i bilen, uppkopplad med datorn till min mobil. Vi är strax framme vid stugan, där vi ska vara. Får se hur internet är, hur uppdateringen blir och hur fullt upp jag har. Vägen är kurrvig här i Malå sista vägen till stugan. Har haft en lugn dag på jobbet och tidigt slut, vart att ta sig in till blågåsen med Tahmina, fördriva lite tid och dricka varsin god milkeshake. Det spelas nostalgis musik, Lena PH, en ren tittade nyss förbi här. Har även varit en snäll "storasyster" och köpt ett par nya jeans till henne, eftersom hon hade så små byxor.  Min fot har somnat, jag ska nu försöka koppla bort allt och egentligen bara njuta av det stilla och av en lite längre helg, för det är först på tisdag som jag börjar om igen, sista veckan jobb! RIktigt skönt det, sen kan jag bara njuta det halva sommarlovet som är kvar. Solen skiner och vi är snart framme så nu avslutar jag detta inlägg med en bild på en söt ren. 
 

Just one more time

Bussenresorna har börjat till och från lule har börjat bli en del av min vardag igen, men nu inte så länge till, för snart så har jag jobbat klart för denna sommar vilket känns skönt, imorgon och sen en vecka kvar, det är inte så illa de. Sen väntar jag bara på den fin fina lönen som kommer så småningom. Är svin trött, men har haft lite besök här på kvällen av en tjej som heter Anna som jag lärt känna här i pite. Har idag haft med mig en liten assistent vid namn Tahmina, som tyckte det var väldigt roligt att följa med mig till jobbet och baka osv. Baka och sjunga, det är nog de jag gör, på jobbet. Ja jag får inte glömma bort mjölkriget. Håller på att ladde ner säsong 4 nu av Glee, som jag tyvärr måste ladda ner på nytt, när jag nu sett klart hela säsong 3, för andra gången. Imorgon blir det att stiga upp tidigt, för jag måste hinna duscha innan jag måste ta mig iväg, vilket är jobbigt jobbigt. 
 
här är pizzan lag lyckades åsyakomma idag på jobbet till lunch, god var den då allt. 
 

lyckan ur glädjens ord

Jag fick en kommentar, en som jag vart så glad över att få, en kommentar av styrkande ord.  
 
"Du är verkligen stark Elinafina! Och vet du? En gång var det en klok flicka som sa till mig "Jag tror att det dåliga händer bara för dem som klarar av det" och jag tror precis på det hon sa. Lyssna på denna kloka flicka för då inser du att du kommer klara det <3"

"ÅÅ tack så mycket!! <3 dom orden känner jag väl igen! :) <3" 

Jag blir verkligen glad, det är svårt att beskriva. Men just den där meningen känner jag så igen "jag tror att det dåliga händer bara för dem som klarar av det" Jag tror faktiskt att det stämmer, på något vis tror jag att de gör de.

Här är min tattuering jag gjorde för ett tag sen, för mig betyder en hel del, "love", "kärlek", det kan betyda så mycket och det kan visas på så många olika sätt. 

Ur mörkret man måste kämpa sig ur

Att kämpa och aldrig ge upp är så enormt viktigt, en styrka som själv är svår att se, måste man finna genom att andra kan se den. Men att vara stark betyder så mycket mer, det beyder att man även kan vara svag, för att varje sekund vara stark och hålla modet uppe är omöjligt, det vet jag, och jag skriver utifrån mina egna erfarenheter om det. För att hamna där jag är, de kräver så enormt mycket från en, så mycket styrka, så mycket mod, så mycket vilja och en massa massa energi, för att orka med vardagen, de enklaste av allt, ta sig upp, äta och ta sig till skolan/jobbet. Kraven måste man som sänka, det gäller även att kunna acceptera att det är just precis så där just nu, sen bara aldrig ge upp, för mig kommer det dagar då allt känns helt meningslöst, allt helt bortkastat och tårarna bara rinner. Att kämpa med enormt svek, har varit en stor del, de kämpar jag med dag ut och dag in, för att det gör så ont, men ibland går det att kämpa emot smärtan, det går att kämpa emot ångesten som jag kan få vissa dagar ser jag ljuset, men andra är det bara ett totalt mörker, men sånna dagar måste också få komma, dom är hemska, brutala och man kanske inte ser några utvägar, man får då vara svag för stunden, luta sig mot en axel och gråta, ligga i sängen och gråta, för att sedan finna styrkan för att fortsätta. Jag kämpar för att längre fram må bra, komma ut ur mörkret, de vill jag och vissa dagar är helt hopplösa och andra lite bättre, men jag ger på något vis ändå aldrig upp, utan jag fortsätter att kämpa vidare, försöker le och dölja mörkret inom mig tills den dan eller dagar kommer som jag måste få vara svag för att sedan orka vara stark igen. Ni undrar säkert varför jag skre just det här, eller ja de vet jag ju inte. Men jag skriver det för, jag vet, fast jag inte är där än, att hur dåligt man än mår, så måste man finna styrkan och fortsätta, för det är inte omöjligt och som jag alltid får höra "med tiden blir det lättare, du kommer må bra, men de kommer också ta tid, ta den hjälp du får, du är stark och jag tror på dig, för jag vet att du kommer klara av det här" Med just den här meningen, finner jag min styrka och i mina vänners stöd. För skjut aldrig bort dina vänner, fast än du mår helvetets piss, för jag vet att för mig är dom de viktigaste jag har och min största styrka till att jag förr eller senare faktiskt ska kunna börja må bra igen. 
Tänkte att den här bilden skulle få symbolisera det viktigaste vi har "vänskapen". 
 
 

Att aldrig se tvånget

Varför bloggar man egentligen inte?
Det är faktiskt en riktigt riktigt bra fråga. Varför jag bloggar, de är för att jag tycker om att skriva, jag har ju läs och skrivsvårigheter, men varför ska det hindra mig från att göra något jag ändå tycker om? Det kanske inte alltid är rätt, med gramatik och stavning, de vet jag, men det gör inget, för genom bloggen har min skrivning utvecklats och jag har blivit mycket bättre, för det är ju faktiskt så, övning ger färdighet. Men det viktigaste är, det hindrar mig inte från att fortsätta, jag har bloggat i 5 år, skapat några nya och paralella, men jag har aldrig slutat, de har varit vågor då jag inte har skrivit så mycket, men jag känner aldrig tvånget till att skriva, utan jag skriver för att jag tycker det är roligt. Ibland kanske jag skriver mer för mig själv. Jag behöver min blogg, förutom att skriva dagbok som jag kan göra ibland, så har jag bloggen för att skriva av mig, för ibland har jag lättare att uttrycka mig i text än i ord. Eftersom jag tycker om att fota, så har jag även bloggen för att på något sett visa det jag fotar, till någon del har jag bloggen som ett stöd kan man säga. Men jag hoppas någon tycker om att läsa det jag skriver och gillar bilderna jag fotar. 
litee halvt redigerad bild från igår. 
 

under alla odds

Sitter med Johanna, den lilla rackarungen! Vi har kollat igenom bilder från våra fota tur som vi var på har i munkan, vi hade gjort oss fina och sen letat upp ett ställa där vi kunde fota, jag vart riktigt nöjd över resultatet, nu har jag inte hunnit redigera något, men tänkte visa lite bilder från det vi fotat på varandra. 
 
 
 
 
 
Det vart en liten bildinvation från kvällsen tur. Innan åt vi god tacos och sen hann vi även med så mycket annat, som två vändor på konsum och sen varsitt misslyckande, både två (fast på två olika ställen) slant ner med ena foten i vattnet och blötte ner den, vilket resulterade att vi båda hade varsin lerig fot, en mer lerig än den andra. Måste alltså nu slänga mina balleriaskor i tvättmaskin. Hoppas bara att dom håller de, men tanke på vilken kvalité det är. Vi har köpt kladdkaka som vi ska mumsa i oss nu till en film innan vi somnar för natten. Vi har även varit på en cyckel tur ner till hamnen där vi har suttut och bara pratat i några timmar och förvåndande är vi både två, för vi trodde myggen skulle utplåna oss, men de var inte en mygga där, vilket var helt underbart, för då kunde man bara sitta där och prata, utan att behöva som stör en. De var riktigt riktigt mysigt och de är alltid så roligt med den underbara tjejen. 
En avslutande bild från kvällen. 
 

RSS 2.0