2014 i dagar

Godmorgon, 
Ja hur ska kan kunna sammanfatta mitt år 2014? Händelserikt? Öppnande av nya dörrar? Tufft? Nä jag vet faktiskt inte. Men de har hänt en del och mycket som har förändrat mig som person. De har hunnits med att vara på två utlandsresor en mer lyckad än den andra. De har hunnits med två inläggningar, eller ja, jag är ju på min andra nu. Men man kan ju säga att mina en tredje del har jag spenderat innan för två låsta dörrar. De får man ju tolka som man vill. Bra? Dåligt? De vet jag inte. Men de är väl tack vare dom, om man kan säga så, så är de tack vare dom som jag lever. Om inte polisen hade hämtat mig, hade jag nog it suttit här och skrivit idag. Om inte Åsa hade pratat med Anna och Anna hade ringt hade jag nog redan varit borta då. Så om man ser de så har de ju hänt en hel del bara där. Sen har jag kommit närmare mina älskade vänner, och fått nya helt otroligs vänner som jag bär mig nära mitt hjärta. Sen har jag tagit en hel del inte så lätta beslut, helt ärligt, rätt så tuffa, som har gjort där jag står idag. Beslut som man kanske inte ska behöva ta som en 19 åring. Men kan man sammanfatta de som att de har varit ett bra, men tufft år. 
Har även hunnit med att tests många nya hårfärger.


Jag vågade ändå le, jag vågade ändå skratta trots att rösten inom mig bara skrek och ville fly från allt

Har varit hos frissan idag, blivit en aning pankare, men vart super nöjd över resultatet. Känns skönt med något nytt. 
Annars idag har de varit lite upp och ner, funderat hit och dit. Annars har jag mest svamlat runt med Melinda både på stan och inlåst på avdelningen. De är bättre med mitt mående, men de går upp och ner och de finns bitar jag har långa väger kvar på och saker som måste lösas och fixas innan de planeras för utskrivning. På onsdag nästa vecka har jag ett samverkansmöte med massa olika parter och då ska de planeras om mig och framtid.



När gråten aldrig kommer ut



Sitter just nu i "glasburen" med Melinda, vi har testat de tajtaste jeansen ever, fick på mig dom utan problem. Men de är tajta, men de satt riktigt bra på mig. Hur har dagen annars varit? Tung på många sett men ändå bra på ett annat, hur förklarar man de? Har varit på stan, men Melinda och Liza, vi shoppade och mådde gott precis som vilken vanlig dag som helst. Har skrattat och busat med Melinda här inne och de har varit skönt. Men könslomesigt och ångestmessigt är de tungt, då är de rena kampen, jag känner mig ledsen, mej icke kommer de nå tårar, jag känner dom där bakom ögonen, men dom kommer inte ut, dom bara är där som en stor klump av ångest som vill rinna ut. 
Tog den här med mobilen idag och vart riktigt nöjd! 

God jul på er alla

Då var de julafton och de känns bra, är fortfarande kvar på avdelningen, men snart bär det av mot Åsa för julfirandet där med dom. Har gjort mig julklar och julfin och känner mig nu redo. Här på avdelningen serveras det en jultallrik nu till lunch och på morgon fick vi glögg och tomteskum. Har hunnit måla lite och testat de nya pennorna jag fick av min syster. 
Jag idag.




Dan före doppardagen

Gokväll, 
Vandrar runt i korridorerna, fördriver tid, men tänkte snart krypa till kojs under bolltäcket. De har varit en jobbig dag samtidigt som de har varit en bra dag. Fått träffa min syster, hon var och hälsade på här, hade med sig julklappar och sånt. Så idag, dan före doppardagen öppnade jag nästan mina första julklappar och fick riktigt fina ena, skiddress, hörlurar, klämmor osv. Sen annars har väl dagen varit sådär. Imorgon är det julafton och då ska jag få  permis och ta bussen till Åsa för att få fira jul där. 



Den stunden du aldrig får glömma

Godmorgon, 
Här har de hänt en hel del de senaste dagarna. I söndags åkte jag in på akuten för en överdos, vart skickad vidare till IVA och där låg jag över natten och vart hämtad på förmiddagen tillbaka till avdelningen. Låg däckad hela dagen, med världens huvudvärk och illamående, men trots allt får jag ju skylla mig själv. Sen annars i veckan har jag gått med personal och en annan patient till Waynes och vi köpte varsin chai latte. Mumma! Vad mer har hänt? Jo har även haft ett möte med personalen och mamma här, lämnade fram ett brev som jag skrivit till henne. Om vad jag känner och tycker osv. Sen har det inte hänt så mycket mer. Sovit, pratat och promenerat, de är ungefär de jag hunnit med. Hade besök både i torsdags och igår och ska få även idag. 
Fått ett tredje sådant, då jag vart inlagd på IVA och haft fått ta bort mitt innan för att slippa ha de när jag skulle hålla i simträning i söndags. 
Sen är de helt underbart när de har kommit snö!!! De kanske blir en riktig jul ändå. 

Smärtan bakom mörkret

Detta var min frukost på idag, lyx på lucia ! Glögg och lussebulle.
Igår var en liten kaotisk dag, en tuff dag på många olika sätt. Har gråtit, skrattat, varit arg och fått kraftiga ångestattacker. En så pass att jag slog armen i väggen. Rätt så hårt, för den är blå svällde upp och de vart ett besök på akuten för min del. Den vart lindad, rönkad och de konstaterade att jag hade väldigt starkt skelett, då inget var brutet, fick veta idag att de inte ens var någon spricka utan bara en rejäl stukning. Mindre kul, men får som skylla mig själv. 
Såhär ser de ut nu

Den oro som aldrig la sig

Just nu är måendet inge vidare, de är en kamp, jag kämpar, samtidigt som de känns som om jag står still och trampar på samma ställe. Vi planerar, pratar, kämpar och ja de kan ändå se ljust ut. Jag tänkte inte sägs så mycket mer om vad som planeras förrän allt är helt bestämt och klart. Men jag tror de kan bli bra. Jag sitter just nu i lilla dagrummet och pratar med en annan här och får mig något skratt. Lyssnar på musik och har fått två nya låter av en sjuksköterska som jag förtillfället nötet in i mig. Har även följt med Åsa och sett rufinas luciatåg och så gulliga de var. 



Vars jag än vände mig

Gokväll, 
Sitter i lilla dagrummet, ser på tv och fördriver tid med kortspel. Dagarna går sakta men framåt i alla fall. Samtidigt som dagarna ändå springer iväg. De har varit några riktigt tuffa dagar denna vecka. Men jag har tagit mig igenom dom och de är ju de viktigaste. Jag kämpar varje sekund, de går framåt ovh vi håller på att planera lite, men jag tänker inte säga nå mer förrän allt är mer klart och bestämt. 
Kaffe, ungefär de jag lever på under dagarna. 


Jord utan vingar

Detta står på min och min rumsgrannes spegel. 
Sitter i lilla dagrummet med en annan som är inlagd här, vi ser första Harry Potter filmen, fördriver tid och dricker aloevera. De har varit en tuff dag, men den har ändå gott bra, jag har tagit mig igenom den, och de är bara kvällen kvar av denna lördag. De känns skönt. Har kämpat på och de går på trots allt ändå sakta men framåt. 

Jag kunde ändå fråga hur

Godmorgon, 
Har redan varit vaken in två timmar, hunnit med att få i mig en kopp kaffe på morgon kvisten, samt pratat med en från natten ett tag innan hon slutade sitt pass. Som ni har märkt har jag även stoppat ett lösenord här, pga lite olika anledningar, tänkte att jag skulle låta fe få vara såhär ett tag nu. Tror de är andra gången jag stoppar ett lösenord på bloggen och de är gjort igen. Snart är fe frukost, ska försöka få i mig något, vilket ändå är bättre än ingenting alls. 
Fick denna igår av Elin, när hon var och hälsade på mig, så vi satt på mitt rum och pratade om allt, medan vi drack våran chailatte. Så himla gott och trevligt. 



Måste bara dela med mig

Men denna var så klockren, känner så igen mig.

Jordens dolda vingar

Gokväll, 
Sitter i soffan ute på avdelningen, har för ett tag sen fått i mig middag och även mitt första mål för dagen. Något positivt med dagen är att min älskade älskade vän Johanna kom från Lule för att hälsa på mig, de var så trevligt och lite omväxling från allt, vi pratade om allt och de var så himla skönt att hon kom förbi. Så gulligt att hon har varit mer tid på bussen bara för att hinna vara hos mig en timme. Annars har de väl inte hänt så speciellt mycket, mest vandrat omkring och suttit i soffan. 
Fick detta armband av henne idag, så himla fint och var verkligen superglad. 



När gråten aldrig dör ut

Just nu är jag väldigt trött, sitter i ett samtalsrum med en annan som är inlagd. Jag tittar ut genom fönstret, längtar ut, men jag vet varför jag är här, jag vet att jag inte får gå ut, jag vet att jag måste vara innanför dessa låsta dörrar. De är frustrerande, men jag är på tvång, jag vet inte när jag kommer ut och jag vet också vad som gör att jag inte gör de. Jag kämpar, samtidigt som hoppet nästan är borta, jag kämpar nästan som jag gett upp. De är tufft, men fortfarande, fortfarande lever jag. I mörker, men jag lever. 



RSS 2.0