Stunden jag visade mig svag

Gokväll, 
Ligger nu åter i sängen efter en fullspäckad dag. Har fröst varit i simhallen typ halva dagen, de gick riktigt bra för alla simmare, de är som kul med ett klubbmästerskap ändå, hade varit med om jag inte hade tatuerat mig. Sen for jag och hälsade på min älskade syster Elin, var där en stund  och pratade på, vi betalde även klart våran utlandsresa. Sen mot kvällen for jag till Åsa, fick middag, pratade på och vart bjuden på god efterrätt. Nu är jag trött och tänkte sova, för att stiga upp tidigt imorgon.
Ser så enormt glad ut, när Tahmina tog min mobil och tjuvfota


Vingarna uppe i målnen

Godmorgon på er alla, 
Sitter framför datorn ute i långnäs, gör väl inte så speciellt. Ska snart göra mig klar, träffa Melinda, sen blir de klubbmästerskap i Munksunds simhall. De är ungefär vad min dag kommer bestå av. Igår var en riktigt bra dag, fix och sånt sen begav vi oss till skellefte för att tatuera oss och av att se reslutatet så vart jag riktigt nöjd måste jag säga. Och de gjorde inte heller så ont som jag hade föreställt mig att de skulle göra, fyllde även i min som jag har vid nyckelbendet. Dagarna som har varit nu, har jag verkligen haft fullt upp. Men nu börjar de plana ut, men att göra något varje dag tror jag är ritkigt bra för mig, måste även fara till min lägenhet någon dag och packa ihop mina saker, för vad jag hört så kan de bli en ännu tidigare flytt. 
"never let yourself down" 

Utan vingar av glas

Sitter på sjukhuset, väntar på Melinda, sen blir det att åka till Skellefteå och tatuera oss, längar men är samtigit jättenervös. Igår började jag ett jätteprojekt med Melinda. Vi startade och färgade mitt hår lila/rosa. De är ovant med vart väldigt nöjd trots allt. De tog mig dock 8 timmar att få den färg jag har nu. Från rött till lila/rosa. 
Och så vart resultatet av allt. 

The last name

Godmorgon, 
Sitter i långnäs och ska snart ta mig iväg till hårtlax hämta Melinda.. Har inte varit in här på någon dag men har verkligen haft fullt upp. Färgat mitt hår X-antal gånger, men de blir fortfarande inte den färg jag vill ha. Sen vad mer har jag gjort? Varit med Melinda, hälsat på hos Johanna i lule, sen ska jag även idag eller imorgon och hälsa på Elin, som jag saknar min syster. Igår har jag tittat på min lägenhet och oj vad fin den var! Väldigt stor, bra planlösning, enorm toa, nytapetserat och så. Hunnit med att köpa en soffa igår också till nya lägenheten då min kommer att bli för liten. En jättefin, ljusgrå soffa. Sen har jag även hunnit med att ha möte med mamma och min samtalskontakt från VP, och ja, hur gick de? Jo de gick ändå bra, vi har börjat prata om de som vi aldrig riktigt kunnat prata om förrut. Jag var närvös, men mötet flöt på bra trots de. 
Bild från tränigen igår med älskade Johanna

Just a simple day

Sitter nu hemma i lägenheten efter en 2 timmars pass av hård träning på gymmet, mina ben å armar känns dom bly och jag är helst slut i hela kroppen. Har på morgon inte gjort nå speciellt, gått över till dottern och druckit kaffe annars inge speciellt. Har märkt att den jag börjat träna så har jag börja få åderbråck på armarna. Funderar på om jag ska åka in till stan och kolla på hårfärg, funderar nämligen på att färga håret, då min utväxt börjar bli väldigt synlig. 


På tävling

Hej på er,
Ligger på golvet i simhallen, fördriver tid medan jag väntar på att andra passet ska börja. Första passet gick riktigt bra med många pers. Är väldigt trött, hade gärna sovit någon timme, var uppe redan halv 6. Får se vad som händer sen idag, om jag åker direkt ut till långnäs eller om jag åker å packar i lägenheten. 



Ut i backen och på nya äventyr

Gokväll, 
Ligger nu äntligen i sängen efter en dag i backen, en tur på isen och madrassåkning som slutade med tacos och bastubad. Har haft en trevlig dag, de var första gången på något år som jag varit i måttsund och åkt slalom, har mest varit i kobban, men de var kul, kändes ovant när de var första gången för i år. Trivs verkligen bra i backen. Igår var jag ju på Ikea med Melinda, de var mycket trevligt och bilresorna fylldes av skratt. Kom hem med lite smått å gott, behövliga saker till nya lägenheten, som mer lika sängkläder då jag ska köpa en dubbelsäng. Imorgon blir de upp tidigt och iväg för simtävling i Lule. 



Vykort från Zanzibar i Afrika

Godmorgon på er, 
Har just kommit till lägenheten, skulle kolla on jag fått nå post innan jag åker mot Ikea och titta detta hade trillat in i brevinkastet. 
Ett brev från en av sjuksköterska som jobbade på psykiatrin, hon har hjälpt mig så otroligt mycket, hon har kunnat skämta, vi har skrattat och kunnat prata seriöst, jag har verkligen kunnat prata om allt med henne och nu är hon på semester och hon har skickat vykort till mig, hur gulligt är inte de? De förgyllade min dag, tänkt att något sånt kan göra en så glad. 
Vad har annars hänt? Jo jag har fått veta att jag får ta min lägenhet den 15 mars!! Så då flyttar jag!! Åå vad jag längtar, tre veckor kvar !!! De känns så bra och så rätt, ny start och då blir jag Klubbgärds bo, ska och titta på den på onsdag och fick höra att jag kommer ha utsikt över älven. De ändå jag är rädd för, kommer jag fixa de? Kommer jag klara av de? Kommer de verkligen gå bra? Jag hoppas de, men jag kan inte säga de säkert. 

Ju mer tiden går, ju starkare blir jag, mitt självförtroende stärks och ju bättre klarar jag av de som kommer

Hej igen, 
Sitter med musik i öronen, lunchar för mig själv på stan, keso, juice och kaffe. Tycker de är riktigt skönt att bara sitta för sig själv och egentligen inte göra något speciellt. Har ändå inge specillt för mig och att bara vara hemma och inte göra något är inte heller bra, så föredrar faktiskt att bara åka in till stan, sätta mig över en kaffe och vara bland folk, de gör min dag verkligen lättare, för jag känner mig själv så pass väl att om jag börjar isolera mig igen så slutar de aldrig nå bra, så då är de faktiskt bättre att jag gör såhär. De kan faktiskt vara rätt så underhållande att bara sitta och titta på folk som går förbi. Ska sen även träffa Melinda och vi ska fira att hon blivit utskriven med en god fika !! Så himla glad för hennes skull. Och imorgon ska vi även på ikea och köpa saker till hennes lägenhet.
 
Hur går det annars för mig egentligen? Jo men de går ändå rätt så bra, men de är mycket tack vare hur de på psyketrin har löst det för mig, med att jag får bo i långnäs tills dess att jag fått mitn nya lägenhet. För jag känner själv att när jag är i min gamla lägenhet, de känns inte alls bra, de känns osäkert och otryckt. Och jag är nog inte helt stabil för att riktigt bo själv än, de är tur att jag fick komma någonstans när jag vart utskriven, de hade blivit så stort steg att gå från sluten vården, men den trygghet jag känner där till min lägenhet med den otrygghet jag känner där, de hade verkligen inte funkat. Helt ärligt hade de nog gått som förra gången, alltså inte alls bra, för sist när jag blev utskriven gick det verkligen inte bra, jo de första veckorna, men sen rasade allt och de började gå åt skogen igen ännu värre än sist, jag återupptog de med att jag spydde upp maten och spydde konstant i flera månader, varje dag, så fort jag fick möjlighet. Jag började spara på tabletter, köpte och skar mig mer än någonsin tidigare och de vart värre för varje gång, djupare och huden särade på sig mer och mer, de vart över dos efter överdos, jag däckade av tabletterna och de var nog engetligen bara tur att jag vaknade upp igen, dåligare och med ett hjärta som slog fortare för var gång. Nu har jag hållit mig ifrån de, jag har inte spytt sen före årsiftet, jag har varit nära på att ta en överdos just före jag vart utskriven, men jag tog ingen utan sa till och gav tabletterna till en ur personalen. Jag har då inte tagit någon sen där i slutet av december. Jag har inte skurit mig på 25 dagar och de är de längsta jag har hållt mig sen förra utskrivningen. De har kommit mottgångar, de har kommit stunder när jag bara velat ta kniven och skära, men jag har hållt mig, jag har fixat de, jag har inte haft möjlighet och kommit åt en kniv och med de har jag också kunnat låta bli, jag har lyckats distrahera mig själv med annat istället för att göra något dumt. Och jag får se hur länge de håller, men jag försöker, jag vet att de kan komma återfall, att jag kan falla tillbaka till de, de är lätt och de hör till att tillslut lyckas sluta, men hittills har jag klarat mig och varja sekund, varje minut, vara timme och varje dag som går är ett framsteg och något jag känner mig stolt över. För varje dag jag klarar mig ifrån mitt själv desktrutiva beteende är ett steg på rätt väg, de är inte över än, men för vaje dag jag lyckas hålla ifrån mig de växter mitt självförtroende och min styrka växer inom mig. För än är jag inte frisk, jag har mycket att kämpa för, de kommer att komma fler motgångar, de vet jag, men ju starkare jag blir deståbättre kan jag också klara av dom, de kommer bakslag, men ju mer tiden går kan jag också klara av dom bättre. 

on the ice

Hejsan,
Sitter nu inne i stan, fördriver tid innan jag ska börja promenera till skolan för möte med Mentor och min öppenvårdskontakt. Tänkte inte skriva så mycket utan tänkte bjuda på lite bilder från min och Johannas tur på isen i lule. 
 
 

Ute i skogen

Godmorgon, 
Sitter i köket, har just gjort mig klar, har hunnit med att vara över till dottern druckit kaffe och pratat på. Ska snart bege mot in mot stan för att sedan ha möte med skolan, sen blir de träning innan jag åker tillbaka till långnäs. Hade jättetrevlig dag igår med finaste Johanna, vi gick ut på isen och mös på med kaffe i handen, tänkte dela med mig av lite bilder från de, men de får bli när jag kommer in till stan och har bättre Nätverk. 



De jag trots allt visste var sant

Önskar jag här kunde vara dutkig och skriva att jag tar en god nyttig lunch efter ett härligt träningspass, men så är icke fallet. Äter nyttig macka, med mörk bröd med frön, ost, skina, sallad och paprika på, dags att börja anteckna för er. Vad mer? Jo dricker en chailatte och mår gott framför datorn, inte efter ett träningspass utan snarare efter en bilfärd från pite till lule, men de tyckte jag var nog så dutkigt, tränade ju trots allt igår så. Sen blir det nog ett pass imorgon också. Känner faktiskt redan att mina muskelr börjas byggas upp igen och jag ökar redan i vikter utan problem. Har ont i mitt lilla huvud, och de har jag haft hela dagen, jag vet inte om de beror på mitt kaffesug eller om de beror på min förkylning. De kan också vara en kompination av båda. Nä men nu ska jag fortsätta fördriva dit på datorn innan de blir dags att plocka upp Johanna från sin träning, sen äntligen blir det kaffe och en promenad på isen, som jag längtar!!! 
 

what is a life without friendship

Godmorgon,
Sitter hemma i lägenheten igen, fortsätter att tvätta, har hunnit med att tvätta upp alla handdukar och alla lakan. Samt så har jag hunnit med att tvätta en vit och en mörkt tvätt, den vita tvätten är i torktumlaren nu. Sen när de är klart blir det att se på film.. och göra sig klar. Ska nämligen till lule idag, träffa världens bästa Johanna, som jag saknar massor. Så de ska bli så himla kul, ser verkligen fram emot att få träffa henne igen, de var verkligen evigheter sen sist. Skulle ha träffat henne i fredags, men då stack jag ju spontant till stockholm på torsdagen, så då blev de ju inte av. 
 

Att våga berätta, är alltid ett steg på rätt väg

God förmiddag,
Sitter hemma i lägenheten, tänkte försöka packa lite, men insåg snabbt att jag inte hade nå flyttkartonger kvar. Tänkte även tvätta, men icke fanns de nå tvättider kvar idag, så imorgon innan jag åker till lule tänkte jag tvätta. Så just nu ser jag bara på film och gör väl ingen speciellt. Tänkte mera ta de lungtidag och inte göra så mycket. Är trött, somnade enormt tidigt igår. Ska väl leta fram något jag kan äta sen också, sen blir det att åka till gymmet för träning, ska se om jag lyckas få med Emma på svängen. Vad mer? Tror inte de händer så mycket mer idag, hade behövt åka och hämta ut ett paket idag, men vet inte riktigt om jag orkar de eftersom att brevet som jag fick är i långnäs och de känns bökit att åka tillbaka dit, hämta brevet och sen köra till munksund och sen tillbaka till långnäs. Känns verkligen som en extrem omväg. 
 

När stunden var kommen

Är nu hemma i långnäs, slagit på andra Harry Potter filmen och tänkte mig somna in till dig. Har hunnit med att hälsa på i Lule, hämtar syrran å hennes kille kört hit dom, så att de kunde hämta den andra bilen (min gamla) som skulle till Lule. Nu är jag jätte trött och skulle helst av allt bara sova och där av slår jag på en film. Resan har varit jätte bra och trevlig, men måste säga att de är lika skönt att komma hem igen. 
Hade detta på sängen när jag kom till långnäst, de har jag fått av henne på alla hjärtans dag, så himla gulligt.



På väg norrut

Godmorgon,
Sitter på tåget, fördriver tid och snart ska vi äntligen få kliva av. Har verkligen haft en jättebra resa och de var så kul att jag kunde följa med på så kort varsel. Tänkte åka till lägenheten idag, boka en tvättid så att jag kanske kan tvätta imorgon eller nå, för de börjar markas att jag behöver göra de. 



På väg norrut

Godmorgon,
Sitter på tåget, fördriver tid och snart ska vi äntligen få kliva av. Har verkligen haft en jättebra resa och de var så kul att jag kunde följa med på så kort varsel. Tänkte åka till lägenheten idag, boka en tvättid så att jag kanske kan tvätta imorgon eller nå, för de börjar markas att jag behöver göra de. 



Stunden som jag visade mig svag, var också stunden jag grät, stunden jag visade mig stark var också stunden jag skratta

Sitter på tunnelbanan nu mot Skärholmen och ska där byta till buss mot kungenskurva. Jag och Tahmina har varit i kista och shoppat lite, samt fikat på espresso hous, godaste kaffet alltså! Sen efter de här blir det att fördriva tid på stan å så innan de blir avgång mot Pite. Klockan 22 sitter vi på tåget mot Pite och 12 timmar senare är vi hemma, så skönt. Har verkligen haft det jättetrevligt här nere och de var tur att jag kunde följa. 




Stunden som jag visade mig svag, var också stunden jag grät, stunden jag visade mig stark var också stunden jag skratta

Sitter på tunnelbanan nu mot Skärholmen och ska där byta till buss mot kungenskurva. Jag och Tahmina har varit i kista och shoppat lite, samt fikat på espresso hous, godaste kaffet alltså! Sen efter de här blir det att fördriva tid på stan å så innan de blir avgång mot Pite. Klockan 22 sitter vi på tåget mot Pite och 12 timmar senare är vi hemma, så skönt. Har verkligen haft det jättetrevligt här nere och de var tur att jag kunde följa. 




someone like you

Sitter i sängen på hotellrummet, vi svamlar på och fördriver tid tills vi ska ut och äta fin middag. Har sminkat och gjort mig i ordning. Har inte gjort så mycket idag, varit hos Johanna. Sen tog jag och Tahmina oss till hemmakväll och köpte lite godis till ikväll och imorgon. Kameran ska med och de blir nu ut för trerätters middag. Imorgon ska vi ut till kista för att shoppa. Detta är skor jag köpte igår när jag och Tahmina var på stan. 
 

One moment

Godmorgon, 
Sitter nere i hotell lobbyn och väntar på de andra ska bli klara. Vi har ätit god hotellfrukost och nu är jag proppmätt. Är trött, men har ändå sovit riktigt bra i natt, ovanligt bra för att vara på hotell. Men tror de är för den korta natten på tåget. Rufina snurrar på en stol Åsa, jag å Emil dricker kaffe och väntar på Liza som ska bli klar, sen ska vi ut och hälsa på hos Johanna. Hade en jätte trevlig kväll med Malin imorgon, god sushi, prat, skratt och spelande av Xbox, kul kväll. 
Så gott! 


De gick trots allt

Har ont i fötterna, är trött, har sprungit med Tahmina en hel dag och shoppat, har själv köpt ett par skor och en svart tröja som jag tänkte ha imorgon när vi ska ut och fira Åsas mamma. De är taskigt väder och till å från kommer de snöblandat regn. Men de har varit en rolig dag. Nu ska jag göra mig klar för att sedan ta tunnelbanan mot fridhemsplan och där ska jag möte upp moster. Sen blir det sushi och mys innan jag beger mig hem igen till hotellet. 
Min och Tahminas exotisk lunch

A trip to Stockholm

Godmorgon, 
Sitter vid frukosten, har just smällt i mig en god hotellfrukost. Vi kom till Stockholm halv 7 på morgonen, tågresan gick bra och var mysig, lite dålig sömn, men vad gör de, det tar man bara igen inatt i stället. Idag planeras de att shoppa och hälsa på min älskade moster. Känns konstigt stt från igår planerat massa och idag är man i Stockholm, helt oväntat men kul! Älskar att vara här, men vet inte riktigt om jag skulle kunna bo här. 



På resande fot

Gokväll, 
Sitter chockade nog på ett tåg ner mot Stockholm, ja tro det eller ej men de gör jag, spontant och inte alls planerat. Följer med min andra familj ner det och ska spendera hela helgen där. Så de ser jag verkligen fram emot! Så himla kul! 




I skrivande stund

Sitter i Gallerian, fördriver tid. Vet som inte ritkigt vad jag ska göra fram till klockan 1 då jag ska träffa min mentor. Känner mig verkligen rastlös och känner att jag måste ha något att göra i alla fall. De känns viktigt för mig. Trots att jag inte är helt klar, utan har den där opponeringen som inte är förräns om typ en månad, så känner jag att jag måste ha något att göra tills dess. Jag är inte riktigt den typen som vill gå hemma på dagarna. För mig är skolan klar. För de som ska göras är så lite, så de räknar jag knappt till skola. Får väl se vad som sägs idag när jag träffar min mentor och vad som planeras att göra. Kan då säga att jag har fått tränigsvärk frång gårdagens hårda träningspass. De känna skönt, men är samtidigt jobbigt. Idag blir det ännu ett tränigspss med Emma när hon slutat, tänkte även fördriva tid och åka och hälsa på Åsa när jag är klar på skolan. 
kör på kjol även idag.

Att våga ta ut sig

Go kväll,
Sitter just nu med två datorer, två hårddiskar och överför bilder osv till båda, ena filmer och andra bilder från min gamla dator för att sedan kunna stänga av den igen och återgå till min nya och äskade macdatorn som jag sedan ska fiffla med, sotera bilder i mappar, organisera filmer osv. Har de rätt rörigt just nu på den frånten och måste få över bilder/filmer från min gamla dator som är så fruktansvärt seg. Annars händer väl inte så mycket mer. Längar tills jag får lite filmer över, känns verkligen som att de var evigheter sen jag såg en film och sen tänkte jag sätta mig och roa mig med att titta igenom gamla bilder, vilket alltid är lika roligt att göra, när jag nu hunnit sotera allt. Men just nu är de väldigt segt, bilderna har bara laddat några ynka procent, de talar väl också om hur mycket bilder jag egentligen har... Vad har jag mer gjort idag?
För utom att vara i lule, kom hem med en tröja å en ny börsch, vilket var nödvändigt, så har jag hunnit med 2h hårdträning 35 minnuters intervallträning och tro det eller ej, med de nya skorna klarar mina knän korta intervaller. Men börjar verkligen försiktigt eftersom jag egentligen inte ens får springa. Sen körde jag hård styrke och känns verkligen som att jag kommer ha träningsvärk imorgon, men de är ändå skönt, för då känner man att man har gjort något. Har faktiskt även planer på att träna imorgon med pemzan. Eftersom att de vart bara jag som tränade idag. Imorgon ska jag faktiskt till skolan och då får jag helt enkelt se vad som händer, vad som blir av skolan, för de vet jag helt ärligt knappt själv. Nu sitter jag med kaffe i handen och mest väntar på att allt ska ladda klart.
 
 

När modet kom tillbaka och jag vågade fortsätta kämpa

Sitter i köket, dricker kaffe har just gjort mig i ordning, ska sen ta mig över till dottern en stund innan jag tar bilen in till stan för att hämta upp Melinda innan vi tar oss till lule för att trip och besök i grannstanden. Så de blir trevligt. Sen ska de bli ett tränignspass med Emma, äntligen säger jag! De är så himla skönt att träna. Idag kör jag även på kjol, älskar verkligen att ha de, det är så mycket mer bekvämt än att ha jeans. Sen, jag vet inte om jag har nämnt det eller ej, så har jag fått praktikplats på fritte på antnässkolan via mamma. Så de är också något jag ser fram emot. 

Just wondering how

I skrivande stund sitter jag i sängen, har varit över hos dottern och suttit där ett tag. Annars har jag inte gjort så mycket såhär på kvällskvisten. Idag har jag inte gjort så mycket mer än varit med Melinda. Vi lunchdejtade på rödalyktan och satt där och prata om allt. Sen tog vi oss vidare till coop köpte flyttkartonger och for hem till mig för att packa lite, så vi har packat ner de mesta nu i kartonger och är i stort sett bara allt porslin kvar. Vilket känns ofantligt skönt. Vi har även hunnit med att städa i längenheten så att det inte skulle bli så mycket sen, men trodde aldrig att jag hade så mycket kläder eller skor som jag faktiskt hade. Sen har det inte gjorts så mycket mer. Men känner mig rätt så trött och imorgon bär det av mot lule en sväng. Insåg att de inte var torsdag utan onsdag bara, så har inget att göra, då jag inte har skola eller nå, så då passar jag på att fara dit med Melinda. För de är först på torsdag jag har möte med mentorn. Så tills dess är jag sysslolös. 
bild från idag. 

att vara klar

Godmorgon från långnäs,
Ligger i sängen, leker med mobilen, dricker kaffe och har svarat på kommentarer som jag fått och vill verkligen tacka för de fina responset som jag fått, speciellt från förra inlägget, tack.
Vad gör jag annars? Egentligen inget alls, har inte ens nå skola att göra. På tal om skola, så är jag klar med den nu. Ja ni läste rätt, jag är helt klar. Har lämnat in projektarbetet och de innebär också att jag är klar med skolan. I alla fall fram till de blir tags för opponering och redovisning. Men de är ju mer än en månad dit ungefär. Så tills dess är jag sysslolös och vet inte riktigt hur jag ska fördriva dagarna på bästa sätt. Måste komma på något bra. Och vi måste planera med både anna och mentor vad jag ska göra. Så de är väl de som står som nästa grej att göra. Som tur är så ska jag träffa mentor imorgon. 

Att leva med psykisk ohälsa

Nu tänkte jag skriva om ett väldigt känsligt ämne att prata om. Psykisk ohälsa och att leva med ett självskadebetende. Jag kämpar var dag med att leva, jag tar en dag i taget och då funkar de, då funkar min vardag, då blir jag inte lika stressad, jag kan ta de lugnt, då går de att andas och de blir inte för mycket som ska stressa upp mig. Att ta en dag i taget, att ha ett schema för veckan hjälper mig otroligt mycket, att veta vad jag ska göra just den dagen. Att leva med psykisk ohälsa är som att leva med vilken annan sjukdom som helst, den enda skillnaden är att man inte kämpar emot en fysiks smärtan utan i stället mot en psykisk smärta, en smärta inom sig, som inte går att bedöva med nå smärtstillande eller liknade. De är något som yttrar sig olika hos varje individ och alla har de av olika osaker och i mitt fall då ett trauma. Men alla lever med samma sak. Ett monster som är omöjligt att bedöva. Psykisk ohälsa är så främmande för så många och de är svårt för andra som inte lever med de hur de ska bete sig runt en som har de och många tar då istället avstånd. Och detta mycket pga okundsap. För att ingen vågar riktigt prata om de. De kan yttra sig på många sätt och spegla sig i andra saker. Många hamnar i ett missbruk för att slippa känna, bedöva den oändliga smärta och andra hamnar i ett självskade beteende som också tillslut blir ett beroende och något man kan jämföra med droger. Och andra islolerar sig från omvärlden. De är så olika hur de yttrar sig, de beror helt från person till person. Men i grund och botten är de samma sak. Alla lever med en smärta i själen. Något som man inte bara kan bedöva med mediciner utan också måste jobba med och ta på. Något man inte kan fly ifrån. De funkar ett tag, men tillslut går de inte att längre fly ifrån de. 
 
Jag lever med ett trauma från min uppväxt. Som har yttrats sig till en depretion och en psykisk ohälsa som blivit värre ju äldre jag blev och yttrades rejält när jag vart omedelbart omhändetagen för lite mer än två år sedan. Då föll allt över mig och då gick de inte att fly nå mer, de gick inte att fly och blunda för de som hände. Jag öppnade munnen och berättade vad som hände hemma. De gick fort och plöstligt hamnade jag och syster i pite. Mitt mående rasa och de gick inte längre att fly från de jag hade flytt och blundat för tidigare. Tidigare att min kropp varit instäld på flykt och nu när jag kunde landa och vara trygg kom mitt mående i kapp och allt rasa. De gick upp och ner och började så småningom utvecklas till ett självskade beteende. De börjde smått, de kände inte så ofta, men ju mer tiden gick, de gick ett år, de gick 1,5 år. Och då hade de utvecklats rejält, jag skar mig med saxar, knivar, ja de jag kom åt helt enkelt. De spårade i samma takt som mitt mående vart sämre. När inte de hjälpte, tog jag till andra metoder och jag började försöka ta livet av mig. Och då hamnade jag första gången inne på 25 och där låg jag inne i tre månader och till och från vart jag mer och mer rädd för mig själv. Jag började må bättre, mitt självskade beteende fick ett uppehåll och jag vart utskriven. Men man kan väl säga att de inte gick så bra, hösten kom och jag mitt månde började dala igen. Jag började om, de vart ett berode, de gick inte att sluta. Jag börjde spy upp mat, jag försökte äta så lite som möjligt, för då var inte de lika jobbigt att spy. Jag spydde så mycket att jag försörde mig själv och började kräkas blod. Jag skar mig inte var än och för att de sen skulle vara bra, för att smärtan inom mig dämpades inte bara om jag skar mig en gång och de räkte inte heller bara med att jag spydde. Jag skar djupare, mer intesivt, jag skar upp samma sår om och om igen. De fanns inget slut. När inte de hjälpte längre för att bedöva smärtan, vad gjorde jag då? Jag var inte längre rädd för vad som skulle hända. Jag var berädd att göra allt för att bedöva smärtan och jag uterupp tog mitt tabelttmissbruk, kan man säga så? Jo de kan man faktiskt, för de var precis vad de var. Jag samlade på mig och sparade min medicin som jag tog, jag slarvade med den, mitt mående dalade ännu mer och jag samlade på den för att sedan ta en överdos av den. Flera gånger däckade jag och har även minnesluckor. Allt vart än enda lång cirkel. Jag skar mig djuper och djuperare, tog mer tabletter och ja och även denna gång slutade de med en inläggning och denna gång på tvång. Men tro inte att de var över då. Trots de så fanns mitt beroende där, de var inte över bara för att jag vart inlagd. När de var jobbigt, tog jag fortfarande de vassaste jag hittade och skar mig, när jag fick åka hem och de vart jobbit skar jag mig, de fick tejpa ihop och de gick så långt att de övervägde om de skulle sy ett eller inte. Så långt gick de. Men när de blev jobbigt var det de första jag kom på, de första jag tog mig till och genom de hamnade jag i ett beroende, att skada mig själv. Och när de inte ens gick, palnerade jag och köpte tabletter. Jag tog min dödliga dos, den dos som skulle tagit livet av mig. Men då mitt under allt, bestämde jag mig för att jag skulle ta den tuffa vägen, jag skulle inte välja den lätta vägen ut. Och de räddade mitt liv, jag berättade vad jag hade gjort och de rädade mig. Men trot att jag hade bestämt mig, fast åter igen mitt beroende kvar, mitt beroende att skada mig själv, bara för at jag hade bestämt mig att gå den svåra vägen, var inte självskadebeteendet över. De fanns fortfarande där som som ett mörkt hål. De är fortfarande där, jag lever fortfarande med mitt beroende, med mitt självskadebeteende. De är som att ta sig ut ett drogberoende och jag tror dom, de är tufft, många gånger har jag bara velat ta kniven och skära upp min hud, när de har varit jobbigt, men jag har stått emot och tagit mig igenom de jobbiga stunder utan att skada mig själv på ett eller annat sätt. Och denna kamp är också en början till att bli frisk.
Räkning på hur många dagar jag klarat mig utan att skada mig. 
Tänkte dela med mig av två texter jag skrivit. 
"Jag tittar bara ner på min arm, den blöder och huden särar mer
och mer på sig, de värker och svider och jag skäms, jag täcker för, 
gömmer undan alla bevis, nulåter de som ett brott, men kan kan jämföra
de med ett brott mot sig själv. När man ser sitt eget blod rinna längs ens 
arm. De är obehagligt och hemskt och ändå så gör man så mot sig själv. 
Ändå utsätter man sig själv för de och skapar bestående ärr. 
Som jag får leva med resten av mitt liv. Ändå gör jag de och kan inte 
längre få stipp på de, de finns inte längre någon gräns. Men jag skäms
och vill dölja de jag gör mot mig själv." 
 
"blodet bara rinner, jag tittar förskräkt ner på min arm
och kniver som jag håller i min hand. Den liksom min 
arm är täckt av mitt blod. Allt gick så fort att jag knappt själv
hann med. Jag vågade kanppt titta ner, såren blev allt djupare.
Jag kommer knappt ihåg vad som hade hänt. Bara att jag inte visste
vars jag skulle ta vägen. De var den enkalste vägen till att bli närvarnade igen. 
Att ta död på ångesten. Medan blodet föll, föll tårarna i samma takt. Jag skämdes
och vågade knappt titta ner på min blodiga arm. Jag täkte över de
med min tröja så att ingen skulle se vad jag gjort mot mig själv." 
 
 
 

De jag inte visste om

God förmiddag,
Sitter på waynes, fördriver tid, vet helt ärligt inte riktgit vad jag ska göra fram tills klockan är 14, kanske åker till lägenheten och grejar på lite där, fortsätter sitta kvar här i 1,5 timma till, men känner mig rastlös och hade gärna kunnat gå och tränat en timme, men tyvärr så har jag inte med nå träningskläder så de blir tyvärr inte av inte idag i alla fall. Men imorgon ska jag träna och de ser jag verkligen fram emot, sen kanske de blir en sväng till lule jag vet faktiskt inte, har nämligen ingen skola imorgon, så de blir att fördriva dagen med annat istället för de. Får helt enkelt se vad som händer. Har även fått meddelande om att jag fått mitt pyssel idag, så nu ska de verkligen pysslas, längar tills jag får sätta klorna i de. Tänkte faktiskt gå och hämta ut de nu, kanske jag sen då går och hämtar de och sätter mig någonstans och skapar något istället för att sitta här. Fast måste erkänna att jag verkligen trivs och sitta på ett fik och fördriva tid, de gör jag verkligen. Har även jättelust att färga mitt hår, men vet inte ritkigt vad jag ska göra med de. Hade i alla fall en supermysig kväll igår med min syster Elin, vi åt B&J och såg på drama filmer och bara mös på, hur mysigt som helst, somnade sen gott till LOL. 
 

Lyckan bakom orden

Hejsan,
Har imorse varit över till dottern, druckit kaffe med kaffeost till, var faktiskt riktigt gott. Sen har Tea tagit ännu mer selfis med min mobil, hon börjar bli duktigt på de och hon blir alltid lika lycklig när jag tar fram mobilen och hon få se sig själv i kameran.
Kan man bli nå mycket sötare? Tror helt ärligt inte de, skämtrollet pratade glatt hela morgonen och var jätteglad.
Tog mig sen in till stan, körde ett hårt träningspass och de känns fortfarande i kroppen, men de var riktigt skönt må jag säga och det känns verkligen jätteskönt att få ha kommit igång med träningen igen, känner verkligen att de är något jag verkligen behövt. Sen vart det en fika med en otroligt saknad barndomsvän vid namn Elin, hon körde från lule och vi tog en fika på waynes, satt där i någon timme och pratade om allt möjligt, de var så himla kul att få träffa henne igen, verkligen jättekul! Nu väntar jag på att underbaraste Elin ska ringa, ska sen åka dit och där blir det även att spendera natten. 
 
 

När bitarna börjar falla på plats

Gokväll, 
Sitter nu hemma i långnäs, äter choklad och myser framför mello. Gommen gör ont, uppsfullen av tandställningen, så vad jag än äter så gör de ont i munnen. Jag hostar som en tok och hoppas för allt i världen att jag inte ska bli mer förkyld så jag inte kan träna, för hade faktiskt tänkt göra de imorgon. Hade tänkt åka in på morgonkvisten och träna, men de får jag väl se hur de blir med de, för vill inte träna om jag är för förkyld. Då kan de trots allt vara farligt att träna, duktig som jag är, så kan jag sånt, sen om jag är så duktig är en annan femma. Ska även ta upp simträningen igen, inte denna söndag, men nästa, för nu känns det ändå som om allt börjar falla på plats och jag kan börja ta upp min vardag helt igen och de känns bra. Tänkte nu bjuda på lite fler bilder som jag tagit med kameran under marknaden. 
 
 
 
 

Norr om polcirkeln

Hejsan, 
Sitter nu på bussen hem från Jokkmokk, de var mysigt att gå runt på marknaden. De var soligt men dock lite blåsigt, men de var ändå skönt. Måste berätta en sak, de vart en riktigt Stig-Helmer upplevelse här, för när vi skulle åka hade bussen kört fast och alla klarar fick gå ut och knuffa på och tro de eller ej, men de var verkligen som att vara med i filmen ! De var precis i som den när de fick putta på bussen. Så de var en upplevelse för sej. 
Klassisk bild från marknaden
Älskar den där påsen i skinn 
Kaffe sittandes på renskinn
Jag rödrosig om kinderna på bussen hem.
Kommer mer sen, från de jag fotat med kameran.





Norr om polcirkeln

Hejsan, 
Sitter nu på bussen hem från Jokkmokk, de var mysigt att gå runt på marknaden. De var soligt men dock lite blåsigt, men de var ändå skönt. Måste berätta en sak, de vart en riktigt Stig-Helmer upplevelse här, för när vi skulle åka hade bussen kört fast och alla klarar fick gå ut och knuffa på och tro de eller ej, men de var verkligen som att vara med i filmen ! De var precis i som den när de fick putta på bussen. Så de var en upplevelse för sej. 
Klassisk bild från marknaden
Älskar den där påsen i skinn 
Kaffe sittandes på renskinn
Jag rödrosig om kinderna på bussen hem.
Kommer mer sen, från de jag fotat med kameran.





ut på äventyr

Godmorgon, 
Är trött och klockan är bara strax efter 6 på morgonen och jag har redan hunnit vara vaken ett tag, snart ska vi ta bilen in till stan för att sedan hoppa på bussen mot Jokkmokk och Jokkmokks marknad. De ska verkligen bli kul, känner att de var några år sedan jag var där. Har bara svaga minnen där ifrån, att de var kallt, men mysigt. Ungefär de jag minns. För övrigt så vill jag att mitt hår ska växa ut, vill ha långt hår, men tycker att de växer i myrfart. Vad händer mer? Jo jag är trött och skulle gärna ta nån timmes sömn till, men de får väl bli på bussen, eftersom vi tar bussen upp dit. 

När de blåser i medvind

Gokväll, 
De har verkligen varit en bra dag idag, gjort ett bilköpt, och älskar verkligen min nya bil, sen är svenskan 3 klar, och jag har fått en lägenhet, JA, ni hörde rätt, JAG  HAR FÅTT EN LÄGENHET. Så enormt lycklig, längtar som tusan tills dess att jag får flytta dit, tror de kommer bli super, får flytta dit senast 1 maj. Har ävenordnat praktikplats tills dess att skolan är slut, typ snart då, då endast projektarbetet som snart är klart, sen är skolan klar. Har faktiskt även skrivit lite på de idag och nu ska endast intervjuerna in och en sammanfattning på engelska ska skrivas sen är de klart, sen är projektarbetet klart, då ska de bara skrivas en utverdering, som ska sickas som en bilaga med och böra en presentation till och så ska de redosvisas, sen är de helt färdigt. Eller nja, de ska opponeras också, men innan påsk är allt klart. De låter mer än vad de är. 
 

När ingen ville, när ingen vågade fråga, gick ett barns liv till misste

Tänkt dela med mig av mitt argumenterade tal som jag skrivit, och de är något jag verkligen tycker att alla ska ta åt sig. 
"Alla barn har rätt till att må bra, oavsett om barnet i fråga är 2 eller 17 år, socialtjänsten ska finnas till för alla. De är viktigt att alla barn ska ha rätt till samma saker, oavsett vilken familj man än kommer ifrån. De är viktigt att ta barnen på allvar när de säger att något inte står rätt till. De var ingen som vågade göra nå när jag var liten, ingen vågade lyssna, jag var 17 år gammal, när någon för första gången vågade lyssna på mig och min historia, när någon för första gången vågade fråga och visade att de ville lyssna och därför säger jag att de är viktigt om barnen försöker säga något, lyssna, hjälp dom att få fram de och låt de ta tid. För de kan ta tid, speciellt om de är något riktigt jobbigt.
 
Blunda inte om ni ser att de inte står rätt till. Våga gå fram och  framförallt våga fråga. Vem vet ni kanske räddar ett barns liv. De kan vara jobbigt, men låt de vara jobbigt, visa att ni är intresserade att lyssna. Genom att ni lyssnar och visar intresse kan ni få barnet att våga prata, och vem vet, de kanske inte var så illa som ni trodde, eller så var de det, våga ta de och gör något åt de, lämna de  bara inte ogjort. Genom att ni visar att ni vill lyssna, kan ni också få barnet att prata, de är viktigt att ni verkligen visar att ni vågar lyssna hur jobbigt det än kan vara, de vet ni faktiskt inte heller förrän ni har lyssnat på de barnet har att säga, ge barnet den tillit de behöver för att prata och de gör ni bäst genom att visa att ni vill lyssna.  

 Tro på det dem säger. Visa att ni tror på det, våga ställ frågor, våga bemöta de dom säger. De är enormt viktigt att visa att ni tror på de, för de kan avgöra hela saken, om de vågar fortsätta berätta eller ej. Men barn kan ju hitta på en massa och man vet ju inte  om de talar sanning eller ej. De är sant. Men de kan ju faktiskt tala sanning, de behöver inte vara något påhitt. Bara för att de säger något hemskt och man kanske egentligen inte vill tro på de. Gör de och gör något åt de, de kan va sant och de vet ni trots allt inte. 

 Anmäl om ni märker att något inte står rätt till, anmäl till socialen. Prata med barnet ifråga och anmäl. Tro på era misstankar, ta de säkra före de osäkra och anmäl. Då har ni gjort de ni kan och överlämnat ansvaret om barnet i fråga till socialen. Genom att ni anmält kan ni rädda ett barn från ett helvete. Ni har en större betydelse än vad ni kan tro, om barnet ger förtroende till er, var modiga, lyssna och våga anmäl. 

 Slutligen, blunda inte, våga stå på, våga fråga och framförallt våga lyssna, inget barn ska behöva fara illa till hands och om ni kan förändra de genom att lyssna,visa att ni  tro på de dom säger och framför allt anmäl om ni misstänker något. För era misstankar kan vara sanna, prata med barnet, ge dom ert förtroende, visa att ni vågar lyssna, var inte rädda, ni vet inte vad barnet har att säga, men genom att lyssna kan ni förändra ett barns liv. När jag var liten, var de ingen som vågade lyssna, ingen som såg mig, ingen som vågade fråga, ingen som vågade anmäla, men när jag var 17, var det någon som lyssna, någon som vågade anmäla och de räddade mitt liv. Så tänk, genom få enkla saker, kan ni faktiskt rädda ett barns liv. "

 

Change color

Kollar igenom gamla bilder, och inser att jag har haft enormt många hårfärger under år 2014
Januari
Februari
Mars
Juni
 
 
September, solblekt och slitet
November
Och nu Januarie 2015
En hel del, men man ser att jag nu gått tillbaka till de röda och de trivs jag verkligen i. Det enda jobbiga är att man måste underhålla de hela tiden med färgbomb, för att det inte ska bli brunrött på en gång. Nu ska jag återgå till att fortsätta träna på redovisningen så jag kan den någorlunda till kvart över 12 då jag ska redovsina mitt argumenterade tal, har skrivit ett om att alla barn ska ha rätt till att må bra. 
 

Jag vågade vandra på den slingriga stigen

Godmorgon, 
som ni ser sitter jag nyduschad och ska snart gå och göra mig i ordning för att sen ta mig mot skolan. Ska även hämta mig nya pärla, alltså nybilen som jag köpt! Stolt tjej och den ser verkligen fin ut. Så mamma kommer ner, samt syrran och så åker vi och hämtar den, längar som tusan! Ska även och träna idag, hoppas bara jag hinner de, nån av alla mina luckor som jag har. De beror helt på när mamma är på plats i pite. Känns bra med en nyare bil nu när jag kör lite mera bil. Så de blir riktigt riktigt skönt faktiskt. Ska se om jag också hinner träna på min redovisning som jag ska hålla för mentor och Elin idag, sen efter de är jag klar med svenskan. Längar som tusan! Då är de verkligen bara projektarbetet kvar innan skolan är helt slut för min del. 
 

just some pictures

Jag tog mig ut, de var kallt, men jag tog mig ut och fotade lite på de, mys. Tycker de blir så enormt härliga bilder på vintern och speciellt en dag som denna. Jag är vit precis som snön. 

when i hear the song

Ligger faktiskt hemma i sängen, tvättar och sånt, de är stökigt som fan, men de känns inte som någon idé att städa, när jag ändå ska börja packa ihop allt i kartonger. De blir min uppgift framöver, jag hoppas nu bara att jag får en lägenhet, vill så gärna flytta nu. Håller på att packa lite som jag ska ta med till långnäs också, typ kamera och värma kläder att ha på mig ute, ska ju upp på Jokkmokks marknad på lördag, vilket ska bli kul och måste jag ju ha värma kläder på mig såklart. Så de är bara att ta med mig sånt. Har även köpt en bil, som jag och mamma ska hämta på fredag. Så kul! Så ni ska få se min nya pärla sen. Och ska lägga ut min andra på blocket. Känns bra att få en bättre bil nu när jag ska börja köra lite mer. Håller även på att ladda min kamera, har fått sånt sug att gå ut och fota, så tänkte faktiskt göra de idag, fota den otroligt fina snön, och solen lyser faktiskt, vilket är toppen. Sen vid ett ska jag till skolan, då ska det kolla igenom projektarbetet, som faktiskt snart, tro det eller ej, men de är snart klart. SÅ SKÖNT, men då är frågan, vad gör jag när de är klart? Jo när alla opponeringar är klara, och vi har finslipat det och lämnat in de, då är vi klara, och jag är då även klar med skolan och då ska jag börja praktisera. Vilken känns kul, så de ser jag verkligen fram emot. 
Nu ska tvätten hängas upp och sen blir de ut i finvädret! 
 
 

try it on my own

Go kväll,
Har just kommit hem från ett litet lättare träningspass. Fick inte med mig Emma idag, så for själv, men de var skönt och kändes bra att få röra på sig lite, premiäranvände även mina nya skor. Så sjukt snygga och enormt sköna. Lätta och behagliga, vilket jag verkligen tycker är ett stort plus. Imorgon blir det ett hårdare pass med Pemzan, tänkte planera upp ett pass för oss att genomföra. Har forftarande träningsvärk från mina 2 minuters handsående från förra passet, fast de kanske heller inte är så konstigt. De ska bli spännande och se vad hon tycker om de. När jag tränar kör jag ju aldrig maskiner efter som att de är mer skadligt för kroppen, och speciellt med alla mina skador som jag har, så kör mycket frivikter och sånt istället. Trivs med den träningen, de gör jag verkligen. Armarna känns just nu som bly och de är knappt att jag orkar skriva nå. Imorgon hade jag tänkt ta mig hem en sväng på förmiddagen, tänkte tvätta och eventuellt städa lite, innan jag då åker in till skolan för att ha en lekton. Sen blir de träning. Är rätt så trött men tänkte mest pyssla och skriva lite på projektarbetet innan jag tar mig för att sova senare, helt ärligt tror jag de blir en ritktigt tidig kväll för min del och upp tidigt så jag hinner med allt jag tänkt göra! 
MIna nya älskade skor!
 

livet kom emellan

Skärmtrollet i morse, som promt ville vara i min famn. 
Sitter just nu på waynes, datorn är kall, eftersom jag varit ute och gått. Käkar lunch och fördriver tid tills Emma kommer in till stan för att träna. Har fortfaramde träningsvärk från förra passen, men de är ändå rätt så skönt så. Ska bara se upp så jag inte börjar med att hetsträna igen. Det känns faktiskt konstigt att inte behöva gå till sjukhuset, men samtidigt är de fruktansvärt skönt, att slippa de stället, de känns konstigt att inte gå dit, men de känns också fruktansvärt bra. 
känner att detta börjar bli ett av mina strandard bilder, men de är min lunch ovh plugg.

bring it on, nu har jag klippt bandet och nu startar den riktiga kampen, kampen om att bli frisk

Då var man äntligen utskriven, efter exakt 70 dagar innanför låsta dörrar. Känner mig verkligen redo för världen utanför. På ett sätt som jag aldrig kännt förr. Den här gången känns det faktiskt som att jag kommer fixa de, det känns bra. Har förövrigt just nu en katt som klänger på mig och stoppar klorna i mig vilket inte är lika skönt. Men de är mysigt att gosa med katten, som ni förstår de är jag i långnäs. Och de är där jag kommer att vara tills dess att jag får en lägenhet och även lite efter de. 
Nä, men om jag ska återgå till inläggningen så har det hänt en hel del, sen jag vart inlagd,de måste jag säga att de har de verkligen gjort. Den här gången har jag kommit ut med en hel annan inställning på allt och tron på att det kommer gå bra, jag har en stabilare grund att stå på, med fler runt omkring mig, som finns där om jag faller. Jag har under inläggningen överlevt en dödlig överdos, som man normalt sett inte borde ha klarat av och jag klarade nog av den tack vare att jag sa till, att jag berättade, att jag vågade berätta räddade nog mitt liv, för jag minns att allt hände så fort och att jag poff var på akuten och fick dricka kol, tror de vidrigaste jag någonsin druckit. Och sen en natt på IVA. Om jag inte hade sagt till hade nog tabletterna tagit mig. Men när jag bestämde mig och sa till, de var också då jag visade att jag ville kämpa, att jag inte ville ge upp. Och kampen började. Och självklart har jag fallit tillbaka, men jag har också rest mig upp igen. De har varit tufft och vissa dagar tuffare än andra, men varje dag har också leendet blivit starkare och starkare. De var så skönt att de säger, de syns att du vill, du har resurser för att klara av de här och sånt är så skönt att höra. De behöver man höra. Jag har kunnat prata seriöst med dom, samtdigt som jag har kunnat svamla och skrattat med personalen och de har varit så skönt att jag har fått göra de. För de är jag. En glad, svamlig och lite busig tjej. Men som råkade ut för saker, saker som ingen ska behöva råka ut för, som dragit ner henne. Men som hon kämpar sig upp från nu. Trots att jag mottvilligt vart inlagd, så gick jag ändå med på de tillslut, eller jag hade väl inte så mycket val i början till de. Men de gick trots de rätt så fort över till en frivllig inläggning, när jag insåg, hur mycket jag än inte ville, att de var just det här jag behövde. De var varit ritkgit tuffa månader, men jag fixade de, jag tog mig upp på fötter igen och helt ärligt starkare än jag någonsin varit, med en sån vilja att lyckas som jag aldrig tidigare haft. De är nu den ritkgia kampen börjar, utanför de låste dörrarna, de är här, ute i de verkliga livet den riktiga kampen startar. De är nu jag ska visa för mig själv att jag fixar de. Och jag känner att med nätverket runt omkring, mina fantastiska vänner som alltid finns där, så kan det nog gå, då kan jag nog bli frisk, frisk från detta helvete, frisk från PTSD, frisk från min psykiska ohälsa. Jag tror på mig själv, jag tror att jag kan lyckas och helt ärligt är de nog de viktigaste av allt. Men jag kan helt ärligt säga att jag hade aldrig kommit dit jag är idag utan den fantastiska personalen på avdelningen och mina helt underbara vänner som har funnits där för mig, när jag som mest behövt dom. 

Vars jag än vandra, så fanns du alltid där

Godmorgon, 
sitter såhär på morgonkvisten, dricker kaffe och lyxar till de med en god frukost på sjukhuset. Har sovit min sista natt här på sjukhuset, har hunnit med att få så otroligt många kramar och så många av från personalen som ger kramar och önskar mig lycka till. Tycker personalen här på 25:an är så bra. Och de är så roligt att se att de verkligen bryr sig om en. Speciellt vissa. Både igår och i förrgår, satt jag och prata med två från nattpersonelen och de är så roligt när de berättar hur mycket de har sett att jag har förändrats under denna inläggning och innan de gick fick jag två inorma kramar. Igår, de var ett så bra samtal och fick enormt mycket feedback, vilket känns så himla bra. Sjuksköterskan som jobbade natt kom till och med in och frågade om hon fick ge mig en kram och önskade mig lycka till, hur gulligt är inte de? Sen de från dagen, oj vad de har hjälpt och stöttat mig, de har fått mig att börja skriva, sätta ord på mina känslor och mycket mer, tänkte faktiskt skriva en liten sammanfattning sen om denna inläggning. Så ni får bara ett litet smakprov nu..hihi. Sen måste jag säga att jag hade aldrig klarat av det här utan mina fantastiska vänner. 

Så mycket tomma ord, att jag inte visste vad jag skulle tro

Gokväll,
Har idag inte gjort så mycket, mest tagit det lugnt och fördrivit tid på sjukhuset, idag spenderar jag även min sista natt här, för denna gång och jag hoppas verkligen att det inte blir någon mer gång. Har varit förbi en sväng på skolan, har fått mitt tal igenomkollat och fick även väldigt bra response på de, så de kändes skönt, nu gäller de bara att redovisa de och det blir på fredag, sen är svenska 3 klar om jag nu får godkänt på de jag gjort, men de tror jag ändå och då återstår bara gymnasiearbetet, vilket känns skönt. Ska även börja leta en praktikplats så jag får något att göra på dagarna framöver. Har även hunnit med att köra ett hårt gympass med Emma och nu är min kropp helt mör, men de känns faktiskt riktigt bra trots allt. Sen har Elin varit förbi och vi har pysslat på och fick denna fina låda av henne också, så himla gullig hon är. Love u sis! 
 

jag drömde om något, som visade sig bli verklighet

Godmorgon, 
Sitter i soffan i långnäs, funderar mest på hur jag ska ta mig ut härifrån, ska och träna med Emma och sen ska jag till sjukhset, håller på att planera upp ett hårt träningspass för dagen, så de blir spännande. Har även hunnit med att klicka hem ett par träningskor, eftersom mina är lite försmå, får ont i tårna när jag använder dom, så passade på att klicka hem ett par från stadiums hemsida ett par nike free run 5.0 rosa!! Typ de bästa av allt. Sen ska jag tillbaka till sjukhuset och vara där, sen blir jag nog även utskriven tisdag eller måndag, tror mest på tisdag. Men helt ärligt känns det riktigt bra och jag känner mig redo, för de livet utanför sjukhusets väggar och nu hoppas jag på att de håller i sig, att jag inte hamnar i en sån dipp igen, där jag behöver bli inlagd på tvång igen, men är glad att den gick över till frivlillig så pass fort som den ändå gjortde. Nu ska jag fortsätta med de jag gjorde, drömma mig bort bland världen av kläder. 

RSS 2.0