elajnsan.blogg.se

Ett självmordsförsök

Publicerad 2015-11-28 12:42:22 i Psykisk ohälsa,

Kan vara triggande..
 
De var som att vandra in i mörkret. 
Som rubriken lyder, ett självmordsförsök. 
I onsdags hände de. Jag sa att jag skulle ut, jag skulle på apoteket. Jag sa att jag skulle köpa nässpray. De gjorde jag också. Men jag köpte nå mer. Jag köpte två paket alvedon till mig. Jag köpte de med ett försök att ta mitt liv. Men som ni förstår så misstyckades de. Jag tog 40 alvedon. Min kropp sa ifrån. Jag fick ont i magen, de började hetta i hela kroppen. De snurrade och jag trodde den skulle lägga av. De var ju de som var tanken. De var en ur personalen som märkte att något inte stod rätt till. Samtidigt som jag var livrädd. Jag valde att berätta vad jag gjort. Jag kunde inte ljuga. Så jag berättade vad jag hade gjort. Och två timmar senare låg jag på IVA. Jag magpumpades. Och bortsätt från mina trauman är det de värsta jag varit med om. De her in en tjock slag via matstrupen. Man kräks. De gör ont. De sjöljer ur magen, så att allt kommer ut. De sprutar in kol. Sen kopplade de upp mig till hjärtmaskin. De tog massa prover. Mätte halten av paracentamol i blodet. De var högt. De stoppade in ett dropp som skulle motverka giftet i blodet. De visste inte om min lever skulle klara de. Men de gjorde den. Den klarade av de. Jag låg uppkopplad i dropp i ungefär 24h. Min kropp fick arbeta hårt. Väldigt hårt. Jag sov knappt nå den natten. Max två timmar. Jag var helt slut. De snurrade och jag hade ont i magen. Klockan 4 dagen därpå fick jag komma tillbaka till avdelningen. Jag vart skjutsad i rullstol till avdelningen då jag inte kunde gå själv. jag åt inget till middag. Jag la mig och sov. Vaknade till när de kom in med medicin. Sen somnade jag om. Den natten sov jag 14 timmar. De behövde jag. Min kropp hade utsatts för något så påfrestande. Jag har fortfarande ont i magen. Men jag lever. Om jag inte hade sagt till. Då hade jag förmodligen varit död. Kanske inte nu. Men min lever hade sagt ifrån. Nu tar jag nya tag och kämpar mot att överleva. 
 

Jag vill bara att de ska gå bra

Publicerad 2015-11-28 10:56:01 i Psykisk ohälsa,

Hej, 
Nu har jag varit off ett tag. De har hänt mycket och tänker berätta om de mer i ett annat inlägg. Dagarna rullar på. Jag lever. Och jag är här och nu. De är tufft men jag kämpar. Varje minut, varje sekund är en kamp. Jag vill så mycket mer än vad jag orkar. Har varit här nu i två veckor. Jag vet knappt om de går framåt eller bakåt. Jag känner mig förvirrad. Jag vill att de ska gå bättre än vad de gör. Men antar att de är så de ska vara. Jag vill bara ut härifrån men de får jag inte. Jag får endast gå ut med personal. Och de suger. Men de finns inte så mycket att göra. Och än är jag kvar på LPT..
Har i alla fall varit skadefri i 14 dagar nu och de känns bra. 
PS. Melissas horns nya album har kommit och nu går de på repit på Spotify. DS. 

En vandring, en evig vandring

Publicerad 2015-11-24 17:31:04 i Psykisk ohälsa,

Hejsan, 
Halvligger i soffan i lilla dagrummet och ser på Harry Potter med några till patienter. De har varit en tung dag. Med mycket innehåll. Jag kämpar för att överleva, samtidigt som jag bara vill försvinna. Och ja, jag är fortfarande här under LPT...och som de ser ut nu vill jag mest bara härifrån, men dock av fel anledning så lär nog bli här ett tag. 
Saknaden av denna person är stor

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela