Halloween

Go kväll, 
Har haft en full dag med mycket inne. 
Vaknade upp hos Åsa, sen promenerade jag och småtjejer hem till mig. Vi har hunnit med att göra spöken, och pysslat en massa när de ändå ät halloween. De är väl ungefär de vi /jag gjort idag. Nu ska jag ta de lugnt framför greys och sen ta och diska lite. Och se om de slutar svida i handen efter att jag bränt mig.



När du lämna

Godmorgon, 
Sitter i soffan, har just duschat och väntar in distriktsköterskan som ska komma och lämna in nya mediciner i mitt fina medicinskåp. Sen blir de att så småningom gå och handla lite mat hem.  De är väl ungefär min plan för dagen. En lugn fredag. Känns inte som att de behövs så mycket mer. De är halloween men ska eventuellt iväg, de beror på hur jag känner om kag orkar eller ej. 
Frost, löv, kallt, höst. 

En helt vanlig höstdag

Hej på er, 
Hade en jättetrevlig dag igår med min saknade vän Sofia. Vi pratade, skrattade och pratade ännu mer, de var så himla skönt och så roligt. Vi åt en sallad till middag och bara ja vad ska man säga. 
Nu sitter jag på bussen mot Lule och ska träffa mamma och bli bjuden på en kaffe av henne, så de ska bli riktigt trevligt. Var ändå ett tag sen. Hade möte innan och de gick bra. Vi pratade en hel del och de var skönt att lätta på hjärtat. 


Frontens fina skimmer

Dricker min berömma chailatte och drömmer vidare i väntan på att Sofia (en annan sofia) ska komma från lule, har inte träffat henne på kanske ett år eller så. Idag när alarmet ringde trodde jag att klockan var kvart över 7 och att jag fick skynda mig för att hinna duscha och sminka mig, halvsprang iväg för att hinna, klockan ringde igen och den stod på sju, vilket innebar att jag stressat i onödan och fick vända om och gå hem och så la jag mig i sängen igen och blunda en halvtimme till. Men men. Annars idag blir de nog inte så mycket. Handla och städa lite, men de är väl ungefär de som händer. 



En trött dag

Hej på er, 
Vardagen är åter på plats efter våran lilla minisemester som var hur bra som helst! Nu myser jag med Alice efter att först boendestödet varit här och sen kom även Elin på ett snabbesök. Men hon kommer även förbi senare. Sen hemtjänsten och de är väl ungefär de som händer idag. De blir en tidig kväll för min del eftersom jag än nu känner mig själv som en zombie. 
Nu snart blir de greys! 




En tripp till Finland

Hej på er, 
Här kommer en uppdatering från Finland och Vasa. Igår blev en bra kväll med mycke nytt, trevligt sällskap och en härlig middag som avslutning när vi väl kom oss i land i Vasa. Idag hände nå förfärligt, min mobil for ut fickan när vi gick och hela glaset sprack. Men de lagades med ett skärmskydd. Annars idag har vi badat och jah fint med en plastpåse lindat runt armen. Sen tog jag och tahminas oss upp och promenerade in till stan. Och nu sitter vi på ett wi-fi ställe vilket vart donken. Vi har shoppat, de inkluderar mig och sen har vi promenerat en massor på de. 
Så nu sitter vi helt slut på donken och fördriver tid. 


Mot ume och sen Finland och Wasa

Nu är vi i farten och påväg mot ume. De ska bli så himla roligt. En liten minisemester under höstlovet. Har längtat så mycket. Elin är hos mig och är så snäll och tar hand om min lilla Alice. Fått höra att hon är busig och att de går så himla bra. Nu ska jag återgå och vara social, uppdaterar mer sen.



Ett litet liv

Hejsan, 
Efter praktiken igår så for jag till Anna, hon testsminkade mig inför halloween och så pratade vi bara på, sen tog jag mig hem och hemtjänsten kom. Sen packade jag ihop lite pyssel och tog mig till Sofia, satt där och pyssla till midnatt och de kändes som att klockan bara sprang iväg. Sen tog jag mig hem och slocknade gott i sängen. Nu håller jag på att packa för att sen om någon timme bli upphämtad av Åsa. Och sen börjar min mini semester med den familjen. 



En dag av väntan

Hejsan, 
Ligger i sängen och vilar efter ännu en förmiddag på akuten. Åkte in igår och fick komma tillbaka idag. Men de är lugnt. Väntar nu på att klockan ska ticka så jag kan åka på praktiken. Sen blir de att åka till Anna och efter att hemtjänsten varit så blir de pyssel kväll hos Sofia ! De är min dag i ord. 



Saknad

Ibland kan man sakna så himla mycket. 
När allt är kaos. 
När de är lugnt. 
Men saknaden ligger fortfarande som ett lock över allt. 
De är mycket jag saknar.
Men min saknad kommer sällan ut. 
Ibland när allt är som mest kaos, kan jag sakna mig själv för att jag just då inte känner igen mig själv. 
De kan vara saknad för en kompis. Allt. 
Saknad är ett stort ord och de kan innefatta så otroligt mycket. Och de kan vara så himla himla svår. 
De finns hål i mitt liv, tomma svarta hål. De finns mörker, hat, ilska och rädsla. 
Tillbaka till ordet, saknad. 
De kan vara så mycket, saknad för en vän, saknad för en förälder som gått bort. De kan vara vad som helst, men den är lika tung för alla. Jag tror att de kan vara bra att känna saknad ibland, de är trots allt ett täcken på att man är mänskling. 
 

just one little day

Godmorgon, 
Sotter i soffan och tittar på Alice som spanar ut genom fönstret. Har även äntligen fått min boxer som ingår i min hyra, så nu kan jag äntligen se på tv utan problem. Vilket jag då inte alls klagar på. Idag kommer boendestödet klockan tio och de är väl ungefär den stora händelsen för dagen. De blir att ta de lugnt och vila upp mig så att jag orkar med praktik imorgon. Sen är de höstlov och då vet jag helt ärligt inte om jag har praktik eller ej, de måste jag faktiskt kolla upp. De är även 3 dagar kvar tills dess att jag och familjen här i pite, samt Lollo å familj, åker till Vasa  i FInland, som jag längtar!! 
Min lilla älskling

En annan del av verkligheten

Jag lever med min ätstörning UNS (ätstörning utan närmare specifikation) på samma sätt som jag lever med min PTSD. De är lika hemska båda två fast på helt olika sätt, men båda påverkar min vardag och de är så viktigt att komma ihåg. Min vardag är inte en dans på rosor och de tror jag den inte är för någon egentligen. Min vardag är en kamp varjedag, men varje dag klättrar jag också upp ett steg för min trappa som jag brukar kalla de, för de var de jag fick lära mig att jag kunde kalla de av min KP från slutenvården. Att jag tar ett steg upp för trappan varje dag som går, ibland går nag nerför, men de är nog så de ska vara för att sedan klättra uppåt. 
 
Jag är rädd, för jag vill inte misslyckas, inte igen. Jag vill klara av mina dagar utan att bli inlagd igen. Jag vill att sommarens inläggning ska vara den sista. De är de jag kämpar för, ett liv att leva. Jag vill överleva och de är de jag kämpar för. Självmordstankar kan dyka upp en tyngre dag, när maten går skit eller att de bara är en extra tung dag. Men jag stannar med att de bara är tankar. Jag låter de vara en tanke utan att komma till handling. De är samma med mitt destruktiva beteende. Jag har klarat mig 86 dagar utan att skada mig och de är jag så himla stolt över. Jag kämpar emot de destruktiva, jag har en motivation och den innebär att jag ska klara mig ett år utan att göra mig själv illa med en kniv. Att kräkas är också ett destruktivt beteende, men de räknar jag inte in där. Jag har minskat, biland klarar jag mig en vecka utan de, ibland mindre och ibland mer. Men de kämpar jag också emot. Jag kan ligga och bara skaka under mitt kjedjetäcke av all ångest som jag får. Men jag klarar de och de ger mig styrka att fortsätta kämpa. 
 
Att ha fått en sysselsättning visar sig både postivit. De får mig distraherad på dagarna och annat i tanken. Men de tar också på min ork att hålla igång så. Men de går hittills i alla fall. Jag är förskitig och vill inte gå in för hårt på en gång. För jag vill inte ta helt slut på mig så att jag går in i väggen och hamnar på ruta ett igen. För de är ju de jag kämpar för. Att ta mig upp och bli fri. Jag vill bli frisk. Jag vill börja plugga och utbilda mig så jag kan få ett riktigt jobb. De är mitt mål, att så småning om få ett riktigt jobb som jag orkar med utan att ta helt slut på mig. Mitt mål är att en dag kunna ha ett vanligt jobb, att bli friskförklarad från båda mina diagnoser, de är mitt mål. De är just de jag kämpar för. Jag vet att de kan ta år innan jag blir helt frisk och fri. Men jag är också villig att ta den kampen. Jag vill slippa kämpa varje dag för att överleva. Jag vill kämpa varje dag för att faktiskt leva. 

Att ändå vilja gå

Go kväll, 
Eller ja de kanske inte är så mycket kväll klockan 6. Men ändå. 
Sitter i soffan uppkurad under täcket och ser på en film. Dricker te och bara är. 
De har varit en tuffare dag idag. Men den har gått ann. Jag menar jag har ju tagit mig igenom dagen trots allt. Krigade mig även om och tog bussen för att handla lite mat, så jag slipper göra de imorgon och kan ta en hel vilo dag och om jag känner mig bättre blir de även då träning. Sen fredag praktik. 
Men känner mig helt slut i hela mig så de blir nog en tidig kväll för min del idag. 
 

En dag vars allt gick snett

Hejsan, 
Ligger i soffan och fryser, känner mig inte direkt så kry, så de blir ingen praktik idag utan jag vilar och se om jag mår bättre på fredag, jag vill ju inte vara sjuk på söndag när vi åker till Vasa. Så min plan för dagen är att mest ta de lugnt och bara vila upp mig. Nu ska jag återgå till att läsa och dricka massa te med honung. 
Från igår 


En saknad vän

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, vad jag ska göra, hur jag ska göra allt. 
De känns kaos.
De känns svårt. 
Men jag vet att de måste gå. 
Jag krigar varje dag, tre gånger om dagen och för att få i mig de mest viktigaste för att överleva. Mat. 
Allt krätsar kring mat. 
Ät nyttigt, ät si och så. 
Skippa de, 
ta bort allt socker. 
Ät inte fett. 
Skippa kolhydraterna. 
Jag önska bara mat kunde få vara mat. Man behöver få i sig av all sorts mat. Man behöver socker, man behöver kolhydrater, man behöver protein och man behöver fett. Jag är så less på allt snack om olika dieter. Man hör, "å nu skippar jag de" "nu ska jag bara äta de", "hur kunde du äta de, de är ju onyttigt" Du behöver bara bläddra genom en vanlig tidining så hittar du massa hälsotips. Jag klarar inte ens av att titta i en vanlig tidning längre, utan att bli provoserad och tänkta "kanske ska jag skipp de ändå" "jag åt ju frukost, så kan jag ju skippa lunchen" 
Men nej, jag kan inte skippa lunchen, jag ska äta tre mål om dagen och 3 mellanmål, de är de jag fått höra ska vara hälsosamt. De är de jag har suttit i samtal och gått i behandlig för. Jag har fått lära mig, jag har fått studera, jag har ett helt häfte fullt med vad som är hälsosamt och inte. Jag har fått orden om att äta vanligt. Att följa en diet, de skulle bara få mig att hamna på ruta ett. De som räknas som hälsosamt idag, de är så långt ifrån hälsosamt som de går. Jag är så trött på allt prat om att äta nyttigare, äta mer hälsosamt. Jag önska helt enkelt att mat bara skulle kunna få vara mat och inget annat. 
Förstår ni vars jag vill komma med det här? 
Att prata om mat, om olika dieter, om att skippa de och de, de kan trigga en annan, en person med en ätstörning att inte äta alls. För att den känner sig dålig. De triggar mig. Jag kan prata om mat, men jag klarar inte av att titta i en vanlig skönthetstidning  utan att bli triggad, så jag skippar de. Jag kan inte följa nån diet (och jag vill inte heller de) för de slutar alltid med att jag svälter mig istället. Jag vill inte heller följa någon diet. Jag kämpar mot mitt monster och då måste jag jag följa mitt matschema som jag som jag gjort och de är så himla tufft, men jag måste göra de, för annars kommer de sluta med att jag hamnar på ruta ett igen och de är något jag inte vill. 
Så låt mat bara vara mat. Och runt mig, då kanske man kan skippa att prata om olika dieter, för de har jag jättesvårt att höra på just nu utan att de triggar igång mitt matmonster. 

De var som igår

Godmorgon, 
Eller i alla fall för mig. Sitter mest och tittar på Alice när hon underhåller sig själv. De är ganska underhållande för mig med. Funderar på allt mellan himmel och jord. Sitter även och tittar ut över de sitta vattnet som visar sig. När jag ser ut ser de ut att vara kallt ute, vilket innebär att jag måste klä mig när jag ska ut. Jag vet inte vad mer jag ska skriva, men de känns konstigt inom mig, de är som ett lugn som aldrig varit där tidigare. Vet inte hur jag ska förklara. Fryser i alla fall lite, så snart blir de väl att skruva upp elementena. Juste något jag inte berättat är att jag ska få nya fönster under hösten/vintern, vilket känns roligt och skönt, då kanske de inte är lika kallt på vintern och inte lika varmt på sommaren som de faktiskt är. 





Never give up

Godmorgon, 
Jag fryser och ligger under en filt i soffan och bara fördriver tid. Om några timmar blir de praktik och sen träning med Anna. Sen blir de nog en större handling och sånt. Ska även göra mig äran och betala massa räkningar idag. 
*wiihooo...* känns som typ de roligaste av allt, eller så inte. De är väl ungefär min dag i ord. Eller i alla fall planerna för dagen. 
Sötnosen


en katts äventyr

 
Go kväll, 
Sitter i soffan och har just pratat med Melinda i över en timme i telefon. De var så himla skönt att bara prata och prata av sig till henne. Har annars inte gjort nå specillt. De gick riktigt bra att hålla i simträningen och de var väl ungefär höjdpunkten för dagen. Nu tänkte jag fortsätta mysa med Alice efter att hon är helt slut efter sitt lilla klätteräventyr. 
HIpps vipps var Alice uppe på hatthyllan.  Gick in i hallen för att de praslade så bland mina väskor och upptäckte då en Alice som tappert försökte komma upp på hattyllan som också tillslut lyckades, hur vet jag inte men är imponerad av henne. Ner kom hon också, förmodligen samma väg som hon kom upp. Nu har hon somnat så gott brevid mig.

mot allt och inget

Godmorgon,
Ska snart ta mig ut på en promenad, men innan de tänkte jag att jag kunde kika in här. Idag kommer eventullt Åsa och hälsar på, sen blir de jobb (simträning) och sen ska jag bara ta de lugnt och inte göra något specellt alls, vilket känns jätteskönt. För känner mig inte helt kry i kroppen. Om exakt en vecka åker jag och min familj samt Lollo och hennes familj till Vasa i finland med färgan från Ume vilket känns jätteroligt och något jag verkligen längtar till. De har känts så långt bort, men nu är de så nära!! 
Alice ligger brevid mig och sove, de är så himla mysigt!

-

Go kväll, 
Har haft en full dag, först mamma och syrran på besök, vart och fixa ett klätterträd till Alice, samt en ny kattlåda. Sen kom Emma förbi, vi satt och prata en stund innan vi får till Lollo och satt där och pratade på. Sen sprang jag hem och Elin kom på besök och vi drack en kopp te och pratade på en stund. Hemtjänsten har nu varit och jag överväger stark att ta mig ut en sväng, men får se hur jag gör med den delen. Hade behövt handla, men har haft så fullt upp så de har inte blivit av. Så överväger helt enkelt att göra de nu såhär nio på kvällen, men de är en annan femma de. Men tror de får bli imorgon och så letar jag fram någon slags middag att äta. 
så ser katträdet ut.

morgonstund har guld i mun

Godmorgon,
Ligger i soffan och myser med Alice samtidigt som jag ser på Buffy. Vaknade tidigt och kände väl att de inte var någon direkt idé att somna om då jag ändå somna så tidigt att jag bara skulle bli tröttare. De är fortfarande mörk ute, vilket gör att de känns som natt trots att klockan redan är 7. Idag kommer mamma hit och eventullt syrran också. De är väl ungefär min plan för dagen, vi ska uträtta några ärenden, bland annat köpa en större kattlåda och eventullt ett katträd, de får jag se hur mycket de kostar, dom är ju inte direkt de billigaste. Annars idag händer de inte så mycket mer. 
 

I wonder why?

En full dag med mycket innehåll. Först var distriktsköterskan här och lämna medicin, sen vart de praktik och då var de filmmys med de få barnen som var kvar på fritte, vilket innebar film med popcorn och saft (för min del kaffe) så helt klart en bra dag på praktiken. Sen vart de ett träningspass med Anna och efter de for vi hem till henne, åt middag och såg på de senaste avsnittet av greys och de slutade så himla spännande nu väntar jag med stor spänning tills nästa avsnitt kommer ut. Hemtjänsten har varit och nu blir de att he på en film och bara vara. 



One moment

Hejsan, 
Sitter och pratar med Melinda, idag blir de praktik och sen träning med Anna. De är fredag och de känns så himla skönt att de ska bli helg. Igår var en lat dag, gjorde inge specillt alls. Handlade lite och sen tog jag de bara lugnt framför buffy. Helt klart en lugn dag, men de var nog de jag behövde också skulle jag tro. Nu ska jag försöka ta saken i egna händer och laga mig någon slags lunch.
 
 

Att tillslut bli medicin fri

De är mitt mål, jag vill bli helt medicinfri. 
Jag har alltid velat ta så lite mediciner som möjligt, men jag har börjat accepterat att de kanske är just de jag behöver just nu. Eller de är de jag behöver nu. Just nu går jag på 3 olika sotters mediciner. Ett antidepresivt, ett  stämningsbalilicerande och ett för att förebygga manodepressiv sjukdom. Helt eneklt jag behandlas som en som är en bibolär. Jag har ju en PTSD i grunden, men den går inte direkt att behandla bort med medicin direkt. Så min biverkning som är depression så behandlas jag på samma sett som en som är bibolär.  De hjälper mig verkligen.
 
Jag har under bara de senaste åren testat så många olika läkemedel och äntligen har vi hittat något som hittills fungerat bra på mig.  Jag har testa cymbalta, lyrica, mirtasapin och en hel del till.
De funkade till en början, eller cymbaltan hade jag sen dess att jag vart placerad och började på BUP tills dess att jag vart inlagd första gången. Då hade jag även en hel hög med olika soters mediciner som de hade proppat på mig för att jag skulle klara av en utlandsresa och bara min vardag. Då var jag mest bedövad av alla mediciner jag hade ja nästan inte koll på något, de var verkligen inte roligt, de var inget tillstånd jag direkt gillade. Men läkaren inseterade på att proppa på mig allt mer. För varje inläggning har de ändrat min medicin om och om igen. Men nu efter sista, de känns mer stabilt än vad de någonsin gjort, de känns skönt.
 
Men mitt mål är att bli helt medicinfri. De är de jag kämpar för, att jag ska slippa ta mediciner, att jag ska klara av min vardag utan att behöva ta nå mediciner. Jag är inte där än, men mitt mål är att komma dit förr eller senare. Jag hatar att egentligen ta mediciner, till och från skäms jag för de, men jag börjar acceptera att de är de jag måste just nu för att hålla mitt mående något så stabilt i alla fall. Jag vill kunna säga att jag mår bra, jag vill kunna leva ett så fungerande liv som möjligt untan att förlita mig till några tabletter. 
 

När allt hände

Godmorgon, 
Ligger fortfarande kvar i sängen, känner mig lat och orkar inte stiga upp, har dock varit vaken ett tag men de är en annan femma. Igår var en fullspäckad dag, först möte, praktik och efter de for jag till Åsa och hjälpt och skruva ihop En lampa. Samt att jag agerade elektriker och fick kopplade lampan så att den började lysa. Sen tog jag mig hem och väntade in hemtjänsten. Drack massa kaffe för att sen aggera chaufför och härmade upp Anna och hennes kompis på Kallax flygplats. Tacka kaffet ska jag säga. De var väl ungefär min dag. Idag blir de att träffa boendestödet och sen träning med Anna innan de blir hemfärd med buss. 
Var även och fotade fina hösten igår och här en en av bilderna jag fotade, älskar hösten med dess fina färger som visar sig framme, samt frosten när man går och de knastrar under fötterna när man gör på löven. 




En liten dag

Godmorgon
Sitter i soffan och dricker mitt nya favorit te, mango chai, så himla gott!! Mer än så gör jag inte. Ska snart promenera iväg mot sjukhuset för samtal där, mer än så händer väl inte egentligen. Ska sen iväg på praktik, men den börjar först halv 2 så de är ju ett tag dit. De är väl ungefär min dag i ord. 
 

En sovande sötnos

Hejsan, 
Halvligger i soffan och har börjat se om Buffy lite smått. Alice sover och jag har lyckats få i mig middag. Hade en trevlig eftermiddag med Sofia och såg dom två sista avsnitten av Buffy, och så himla bra dom var, ni snyftar jag lite lätt av att de är över. Som sagt en himla bra och inspirerande serie värd att se. Ikväll händer de inte så mycket mer än stt hemtjänsten kommer förbi och att jag sen senare slocknar framför en film. 
Hon är så söt när hon sover 

en vanlig dag

Godmorgon, 
Lyssnar på musik och drömmer mig bort, tittar på Alice när hon busar med snören och bara drömmer mig bort. Idag blir de att kriga sig till Ica, handla mat och kattsand till Alice. De blir att ta bussen då jag inte orkar cykla med fem kilo kattsand. Sen blir de att ta mig mot Sofia och se på de två sista avsnitten av Buffy, sen har jag sett alla sju säsonger. Kommer så gråta när jag ser de sista avsnittet, för buffy är en av de bästa seriena jag faktiskt sett. Helt klart något jag kan se om och om igen. 
min sötnos

An angels heart

Sitter i soffan med kjedjetäcket över axlarna. Myser och tar selfies med Alice, eller nu sitter hon mest och stirrar på mig medan jag skriver, som typ kom och klia mig istället för att sitta vid datorn. Har haft en bra dag, med möte som ni vet där på förmiddagen. Sen halv två började jag på praktiken och de har gått bra, känns mest bara svårt ibland och veta vad man ska göra och inte göra. Men de kommer nog med tiden antar jag.  De är väl ungefär min dag i ord. Om en timme kommer Sofia till mig och vi ska se två avsnitt av Buffy innan hemtjänsten kommer på kvällen. Så de blir roligt, de är alltid trevligt att träffa den filuren och de är så himla roligt att vi blivit granner. 
Selfie på mig och Alice

Ätstörningsbehandling del 5

Ångest och ångesthantering 
De var behandligens sista möte. Sen blir de bara en uppföljning på de. Och detta betyder inte att jag är friskförklarad fårn min ätstörning, för de är jag inte. De är en lång väg kvar att gå, men jag går sakta fram på den och de enda som får mig att följa den vägen är att jag en dag vill bli friskförklarad från min ätstörning. Jag äter, jag hanterar de, de går tugnt, jag får ångest, men jag äter, lite men jag äter fortfarande. De går lättare när jag äter med någon, för då är deg något som distrarherar mig, men när jag äter själv då är de bara jag mot ätsörningen. 
Men tillbaka till dagens samtal som handlade om ångest och ångesthantering vid maten. 
Vad är ångest? 
Ångest är en känsla, en känsla som inte är farlig, men obehaglig att känna. Alla upplever ångest, vissa mer och vissa mindre. En lättare ångest kan vara när man stiger in i ett klassrum för att skriva ett prov, för den ångesten har nog alla kännt en eller flera gånger. Vad som är mindre känt är reaktioner som domningar, stickningar i fingrarna, krypningar odh spända nästan paralyserade muskler och anfåddhet som kan sträcka sig till kvävningsupplevelser som kan sen likna en panikångestattack. Jag har känt ångest inför prov jag har pluggat dåligt till, kännslan av att misslyckas och ångesten när man sitter där och får knappt ner ett ord. Men min ständiga ångest som jag känner, mer eller mindre varje dag, den som påminner om mitt förflutna..den ångesten som ger mig andningsvårigheter, den som ger mig knivhuggande känslor i brösten, den som gör så att jag bara vill fly ur min egen kropp. De är den ångesten som uppkommer bland annat när jag ska äta, jag kan även få panikkänslor. De är den ångesten vi har pratat om idag och hur jag ska hantera den. 
Ett knep jag själv har hittat är att jag sitter med kjedjetäcket tyngt över mina axlar när jag ska äta, de hjälper verkligen. 
För de drabbade som lider av ångestattacker förefaller marken under att försvinna, de blir oerhört svårt att tänka klart och den kraftfulla känslan siliter i det inre. 
  • Känslorna är helt normala, de kommer och det går. 
  • Känslorna är inte farliga, reaktionen är inte de mista farligt eller skadlig- men mycket obehagliga.
  • Lägg inte på skrämmande tankar, låt dig lära att känna just det du känner, de är svårare sagt än gjort, öka inte din panik genom att tänka srkämmande tankar. 
  • Andas lugnt. Ge akt på din andning och försökt ta djupa andetag. 
  • Beskriv för dig själv vad som verkligen händer, beskriv vad som händer i din kropp just nu
  • Tillåt dig att känns det just du känner.  Tala om för dig själv att du får lov att känna det just nu, att de är okej att ha ångest ochatt du inte behöver skämmas för eller dölja att du har de besvärligt just nu. 
  • Känn hur ågesten minnskar. 
Dessa saker ovan, de är tips jag har både för mig själv och till er som också upplever ångest. 
De är hemskt, men de går att hantera, ångesten går över, fast de känns som att den aldrig vill de så går den ändå över. När jag äter kommer ångesten, jag låter den vara där och tar ytterligare en tugga, jag känner hur de sticker i fingrarna, hur de hugger i bröstet, jag tuggar och sväljer. De är jobbigt men de går. Jag distrarherar allt med att se på Buffy samtidigt som ger mig motivation att fortsätta och ta ytterligare en tugga. Sen istället för att gå och kräkas, så ligger jag kvar under kjedjetäcket och ser på buffy när de har gått 30 min då stiger jag upp, för då vet jag också att de har gått för lång tid för att kräkas upp maten. När jag äter hos andra går de lättare, de är jobbigt, men de är något jag inte visar, då försöker jag äta så normalt som möjligt, de går, de är tufft, men genom att sitt och prata distraherar jag de jobbiga och de går lättare. De är när jag är hemma själv som de är som jobbigast, de är då som ätstörningen visar sig som mest. När jag är ute, så försöker jag dölja den, för jag skäms, samtidigt som jag vet att de inte är något att skämmas för, men jag gör de ändå. Men när jag kommer hem sen efter att ha ätit hos någon, då får jag panik och vet inte vad jag ska göra, jag känner skam för att jag åt och den ångesten som kommer då, den lär jag mig också att hantera, jag lär mig att känna den, jag vågar stanna i ångesten. Den går över och jag växer för varje gång jag lyckas hantera den. Jag växer för varje gång jag inte går på toan. Eller gör något destruktivt. Visserligen är kräkas också något destruktivt för de skadar en inne i kroppen. Men jag räknar inte de till min skadefrihet. Jag lyssnar, tar åt mig och lär, jag skriver ner och kan då också läsa mina framsteg, för de är så jag ser dom, när jag skriver och läser de sen, då kan jag se att jag sakta men säkret gör små framsteg varje dag. Jag kämpar och tar upp en kamp mot äströningen varje dag. Tre gånger om dagen utsätter jag mig för samma ångestmoment. Tre gånger om dagen går jag igenom samma process. De är tufft, men jag gör de, jag lyckas, de går framåt, för varje gång jag utsätter mig för de, så går det en mikrodel lättare. Inget jag märker sådär, men när jag läser de jag skrivit, då märker jag de och de ge mig en ytterligare känsla till att fortsätta kämpa. De är jag mot ästörningen. 
 

Jag är bra

Detta är något jag ofta får påminna mig om.
De är något jag ofta glömmer bort. Något jag förnekar. För ibland känns de som att jag inte är bra nog, att jag bara misslyckas. Samtidigt som jag vet att jag gör små framsteg hela tiden. Så känns det ändå som att de inte räcker till. Och där av gjorde jag mit armband, för att oftare påminna mig själv om att jag är bra. Jag duger som jag är. De är något som jag tror alla behöver påminna sig om lite oftare än vad vi egentligen gör. 
Jag skrev en sak när jag låg inne i somras som jag tänkte dela med mig av. 
"Jag är bra, jag är bra, de kommer att gå, de kommer att gå, jag ska vinna denna kamp, jag ska verkligen vinna denna kamp. De är en kamp jag valt att ta, jag fixar dehär, jag är stark, jag måste bara tro på mig själv mer än vad jag gör nu. Jag måste komma ihåg att jag är bra, att jag får leva. De är okej att inte mår bra, de är okej att jag lever, de är okej att jag fortsätter att kämpa. De är okej att maten är en kamp. De är okej att jag hatar mig själv till och från. Jag tror man måste de för att sen kunna säga till sig själv att jag är bra." Så skrev jag i ett inlägg under min senaste inläggning på 25:an, ett inlägg jag aldrig pubilicerade. Men nu ger jag de liv och jag låter er läsa de jag skrev då. De var inte mycket, men de var ord som föll ut genom min mun. "jag är bra" De är något som vi alla skulle jag tro behöva sig oftare till sig själv. När jag låg inne hade jag jättesvårt att säga dessa tre ord, jag fick dom skrivna till mig, men jag kunde inte läsa upp dem, de bara inte gick, för jag såg inget värde i mig själv. Nu har jag skrvit ner dom, om och om igen. Jag har gjort dessa tre ord till ett armband så jag kan titta ner på just dom tre orden och påminna mig själv om att jag är bra. 

En vanlig dag

Godmorgon, 
Ligger halvt i soffan och dricker massa te då jag inte riktigt känner mig helt kry. Idag blir de att träffa Elin och prata med henne och sen blir de även att handla lite mat om jag orkar de vill säga. Blir förmodligen imorgon efter att jag har varit på praktik då jag kan ta bussen hem sen istället. 
Nu ska jag återgå till att se på Buffy och mysa med Alice. 

En ny lördag

Har gjort mig varm choklad och sitter nu och ser på polarexpressen på Netflix. Alice ligger bredvid mig och sover och vi bara myser på med tända ljus och allt.   De har varit en effektiv städdag för mig, stortstädat, tvättat och renbäddat sängen. Tanken var att jag och Anna skulle träna vid lunch, men gymmet var stängt och vi tog oss en kaffe istället medan vi väntade på bussen hem. De var väl ungefär min dag i ord. 
Såhär ser det förövrigt ut i mitt sovrum sen jag fått till allt med den nya sängramen och borden. Vart faktiskt riktigt nöjd. 

Att något så litet kan betyda så mycket

 
Tänk att något så litet, som min lilla Alice kan ge så stor betydelse i mitt liv. Hon har gett mig en mening, någon betydelse. Hon har gett mig ett liv jag vill leva. För utan mig som ger mat, lever inte heller hon. Jag älskar Alice, hon är min lilla bebis. Hon får mina tyngsta stunder på dagen att bli lättare. Hon kan få mig och skratta när hon springer tvärs genom hela lägenheten och slåt huvudet i väggen. Hon får mig att le när jag mår som sämst. Jag har bara haft henne en vecka imorgon, men redan har hon fått mig hjärta att smäla och skapat sig en plats i mitt hjärta. Nu har jag någon som jag måste leva för. Vilket ger mig ett hopp om ett liv. För jag har någon att leva igenom. Hon är mitt allt. Min lilla Alice. 
Jag vet att djur har överlag visat god effekt på dom som lider av psyksik ohälsa. Men jag visste inte att de skulle ge den energi det verkligen ger. När jag mår som sämst under dagen kommer hon och kryper upp i min famn och tittar med sin lugnande blick på mig. De är så skönt, så lugnande. De går som inte att undvika att man blir glad igen. Hon ger mig en energi jag inte trodde jag hade. 

En annan dag

Hejsan, 
Ligger halvt i soffan och ser på film. Ska snart göra mig klar för att sedan ta mig till gymmet med Anna. Sen blir de tvättning och städning innan Anna kommer för tjejkväll med film och gott. De är väl ungefär min plan för dagen. Igår vart de att färga Annas hår och se på film. Mer än så gjorde jag inte igår heller. Men de ska bli skönt att få komma igång med träningen igen. Men de känns ändå lite jobbigt, men de ska bli skönt. 
Lill Alice, som nu får lite ryck och springer som en tok tvärs genom hela lägenheten. 

En dag i taget.

Hejsan,
Sitter och myser med Alice, hon halvsover i min famn, så vågar inte riktigt röra mig. Men de är så mysigt så vill heller inte de. Men har nog den mest oskönste ställningen. Men men. Idag blir de att senare ta sig in till stan och möta upp Anna och sen ha en tjejkväll med henne. De är ungefär min plan för dagen. En härlig fredag helt enkelt skulle jag nog säga. Igår tog jag bussen till Åsa. Vart bjuden på middag som jag och Tahmina laga. Sen efter de tog jag cykeln hem och väntade på att hemtjänsten skulle komma och fick min medicin. Efter de la jag mig i sängen och bara såg på en film. De var verkligen så himla skönt. 



Redan igår

Hejsan, 
Ligger i sängen, ser film och bara drömmer mig bort. Är trött som jag vet inte vad och skulle nästan kunna somna nu. Har inte gjort nästan nå idag. Vilket har varit rätt så skönt de. Tänkte se på ytterligare en film och se om jag lyckad locka fram katta som har gömt sig under soffan. Hennes favoritplats skulle jag nog säga. Men hon är fram allt mer och busar på, vilken känns riktigt bra. Hon har som börjat landa i de, vilket för mig känns bra. Nu ska jag återgå till filmen och invänta hemtjänsten som kommer snart. 



Utan två ord

Godmorgon 
Sitter i soffan, Melinda har åkt och jag väntar på boendestödet som snart kommer. Hade en jättebra kväll igår! Först vad de Buffy mys med Sofia och sen kom hemtjänsten. Efter de kom Melinda hem till mig och vi underhöll varandra på kvällen. För dessa är de sista dagarna vi hinner se varandra innan hon åker tillbaka. Idag blir de att praktisera och sen gissar jag att de blir bad med minstingen.
Min älskling.

Vägen är lång och inte rak

Hejsan, 
Har varit iväg på samtal på psykiatrin och kom för ett litet tag sen hem. Har börjat få igång Alice lite, hon leker lite, äter och dricker, vill vara kring mig. Men nu har hon lagt sig under soffan och sover där så gott så. Ska om ett tag promenera iväg igen för min andra dag på praktiken. De känns bra, lite rörligt, men de känns bra. Har ändå bara varit där en gång så. Känner mig rätt så trött så tänkte vila en stund innan jag promenerar iväg. 



Lycka

Go kväll, 
Sitter i soffan med minstingen. Hon ser på Barnkanalen på paddan och jag sitter brevid och tittar på. Känner mig stolt idag, har nämligen lyckats få i lite mat i Alice. Känns så bra inom mig att veta att hon faktiskt ätit lite. När jag var hem efter att ha handlat lite mat (måste ju passa på när jag fick låna Åsas bil) så satt hon i fönsterbrädan och sov gott intryckt mellan radion och fönstret. Ska se sen när jag kommer hem ska jag se om jag kan få i henne lite mer mat. Nu återgår jag till barnvaktandet ett tag till, snart ska jag även skicka lillbruden i säng. 



De gick åt ett håll

Hejsan,
Igår mot kvällen efter de att hemtjänsten varit så for jag till Melinda en sväng. Vi pratade om allt möjligt och vad som hänt under de senaste 7 månaderna som vi inte setts, nu är hon dock bara på besök innan hon på fredag igen åker ner. Idag blir de att ta de lugnt. Boendestödet kommer vid 4 och sen blir de att vara barnvakt hos Åsa. Mer än så är inte planen för idag. Ska nu försöka locka fram Alice igen och se om jag lyckas få  i henne någon slags mat. 
 

Ätstörningsbehandling del 4

De är måndag och de har varit iväg igen på behanling. Idag var en liten anorlunda gång, vi gick nämligen ut på en promenad, satte oss i de härliga höstvädret i badhusparken och pratade. De var så skönt och så roligt med något annat än att sitta inne i ett rum och bara prata. Idag gick vi inte igenom något specillt utan mest pratade om hur de gick, hur hon såg förändingar i bara de som hänt de sista 5 veckorna. De var skönt att höra, hon ser förändringar om mitt sätt att tänka på mat. Hur jag hittat stratigier för att lättare få i mig mat. De går inte helt felfritt men de går bättre och de är så skönt att höra från någon annan att hon ser att de går bättre, de får mig mod att kämpa ännu mer för att tillslut bli fri. Jag är också medveten om att de är en lång bit kvar. Men bara de går framåt är så himla skönt att höra, bara att få den bekräftelsen är så himla skönt. Mer än så har jag inte att berätta om min femte behandlingsmöte. Men jag hejjar mig själv och jag har mitt mål och när jag väl har bestämt mig, då ska de bara gå. Jag går vägen mot att bli frisk och fri. 

Lilla söta Alice

Go kväll, 
Sitter och pratar med Åsa, hemtjänsten har varit och har sett Buffy med Sofia. Har haft en bra dag, men nu är jag helt slut. Praktiken gick bra, de var nervöst men de var bra. De gick bra trots allt. Sen har jag pratat med Melinda i telefon. Sen har jag förökt få i katten mat, men de kommer nog eftersom. Tar fram henne från sina gömställen till och från, håller henne mot kroppen och lugnar ner henne, visar att de inte är nå farligt. Hon är väldigt nervös och kryper in på de mest konsigaste ställerna man kan tänka sig, under sängen, pland träplankorna samt bland olika gömställerna i soffona så man rent får leta henne. Men nu ligger hon och sover intryckt i ett hörn i sovrummet, så nu låter jag henne vara där medan jag lyssnar på Taylor swift. 
 

En liten väg att gå

Min lilla Alice
Hejsan, 
Igår vart de en full kväll efter de att jag hämtat Alice. Men de har gått bra, dock har hon jamat hela natten efter sin mamma, men de har ändå gått bra. Hon börjar vänja sig lite smått. Men nu har hon krypit in under soffan igen och lagt sig för att sova. Hittills är hon välidgt lugn, men antar att hon blir mer vild när hon börjar vänja sig vid sitt nya hem. Idag har jag varit iväg på Ätstörningsbehandling, men de tänkte jag berätta mer om sen. Nu ska jag vila lite innan de blir att cykla iväg mot strömnässkolan för två timmars praktik. 
 

Sunset

Go kväll, 
Sitter och tittar ut på den otroligt fina solnedgången som visar sig utanför. Idag har varit en riktigt effektiv dag..Först vaknade jag ju upp hos Åsa, sen fick jag låna bilen, for in till stan och fick en tid för att klippa mig. Sen vart de full rulla, hämta upp skor och lämna bilen, ta cykeln mot simhallen och aggera tränare för min grupp tillsammans med min kompanjon. Sen höll jag även i en senare grupp där jag hoppade in som tränare. Så de har helt sagt varit en full dag. Nu är jag hemkommen och väntar på att Åsa ska dyka upp och vi ska fara och hämta hem lilla Alice. Som jag LÄNGTAR!!! Avslutar med en bild från frissan. 
 

En våg av lycka

Bjuder på en vacker morgonbild från Åsa. 
Sitter i soffan hos Åsa. Har sovit där inatt, då vi både såg på film sent och pratade fram emot 2. Cycklade dit direkt efter hemtjänsten varit hos mig. Nu sitter jag i soffan hos Åsa, men minstingen som lyssnar på sin idol Zara Larsson. Annars idag blir de att agera simtränare i munksund och sen blir de att hämta min katt!!!!!!!!! Som jag längtat. Ska även försöka ta mig in till stan vid tolv och se om jag lyckas få en klipptid idag. De är väl ungefär min plan för denna dag. 



I skuggorna syntes ett leende

Såhär fin solnedgång hade jag igår. 
Förövrigt, de citat jag skrivit där, de kommer från Buffy. Jag tycker de är då himla fint och så sant. "The pain that you feel, only kan heal by living" De är något jag lever för. De är de som peppar mig när allt känns hopplöst. När allt bara är kaos, då läser jag det om och om igen. När jag äter och ångesten är så hög, då ser jag på mitt hittills favorit avsnitt av Buffy, once more. Jag sjunger med och de går då lättare att få i mig den mat jag behöver när jag sitter själv hemma. Jag sitter med kjedjetäcket tyngt över axlarna, slår på de avsnittet och nynnar med. De är även i det avsnittet som mitt favorit citat är med. Detta är mitt knep för att lättare få i mig maten som jag tvingat mig själv till att laga. Men de funkar och de är ju trots allt huvudsaken. Jag kämpar med maten varje dag. Två gånger om dagen, går jag emot monstret och försöker äta, lite i alla fall. När jag är borta går de lättare, då får jag i mig mat, kanske inte mycket, men jag får i mig, för då har jag annat som kan distrahera matmonstret som lever inom mig. Men när jag är själv, då är de jag och Buffy mot monstret och när hon vinner mot sina dimoner, då vinner jag mot mitt matmonstrer. De går såklart inte felfritt. För vissa dagar går de bättre än andra. De är samma där, jag tar två steg fram och ett bak, alltså sakta går de framåt. Jag har inte gett upp, jag försöker verkligen, jag försöker verkligen, jag vill vinna denna maktkamp. De vill jag verkligen, jag tar åt mig alla tips från av min behandlare, de gör jag, jag försöker, jag kämpar. Jag vill vinna. Jag ger inte upp fast de både går framåt och bakåt. Jag kämpar, för jag vill bli frisk och fri. Jag vet att jag kanske aldrig riktigt kommer bli helt kvitt de, de kommer alltid, ett tag fram finnas i bakhuvudet, som en tanke. Men mitt mål är verkligen att jag skulle klara av att lyckas få i mig maten, behålla den och kunna leva kvitt matmonstret. Jag vill bli friskförklarad från min ätstörning, de vill jag och de är också därför jag kämpar så. Varje måltid är en kamp, men jag ger inte upp trots allt. För jag vill bli kvitt den, jag vill vinna. "The pain that you feel, only can heal by living". 

Mot Lule

Godmorgon, 
Sitter på bussen åter mot Lule. Blir upphämtad i Geddvik och där åker jag och Malin mot Storheden för att kika oss omkring där. Sen blir de att åka till mormor och morfar. De är väl ungefär min plan för dagen. Kokade med mig kaffe, så nu dricker jag de efter en kall, höstig cykeltur till busstationen. 


Det var inte jag, de var du..

Hej, 
Vad gör ni? 
Jag sitter på bussen påväg hem. Har varit i Lule, först följde jag med Åsa till Boden, vart bjuden på mat, sen tog vi oss till Lule och jag mötte upp moster och mormor för en kaffe på espresso house. Mycke trevligt. Mer än så har jag inte gjort idag. De har varit en väldigt bra dag, mycket innehåll vilket kan vara riktigt skönt faktiskt, de må jag säga. Nu är de helg och på söndag ska jag hämta lilla Alice (Min kisse). Ser så himla mycket fram emot de, har väntat så länge nu på de! 



It's okej, to not be okej

Att våga vara jag. 
Att våga visa vem just jag är. 
Att våga vara mig. 
De kan vara svårt, när man mår som sämst, men viktigt. 
Att våga visa att just jag mår dåligt. 
Jag försöker klura, klura ut vad. 
Jag vill så gärna att allt ska gå, att de ska gå bra. 
Visst de kan vara svårt, de är svårt ibland. Men jag önska att de var lättare att de var mer okej att visa att man inte mår bra. De känns som att allt handlar om man ska visa upp den bra sidan, att man inte kan visa att man faktiskt inte mår såbra just denna dag. Att de vore mer okej. Att man kunde säga, "nä, idag är de inte nå vidare, har mycket ångest". Men de är inget man säger idag. Vilket jag tycker är så himla synd, för jag tycker att de ska minst vara lika okej som att säga att man mår bra. Förstår ni var jag vill komma? Jag vill kunna vara mig, visa vem jag är utan att bli dömd av samhället. Jag önska de var mer accepterat att man faktiskt kan få må dåligt, att de var mer okej än vad det är idag.
 
 

En annan dag

Godmorgon, 
Klockan är halv tio och om ca en halvtimme kommer boendestödet hit och sen blir de att följa med Åsa på en tripp och efter de blir de att träffa moster i Lule. Så en full dag för min del. 
Sen resten av fredagen blir de nog bara att ta de lugnt. De blåser så sjukt mycket ute och har gjort de någon dag nu, de knakar rent i fönstrena, så är tacksam att jag slipper cykla idag må jag då säga. För de är verkligen inte roligt när de blåser såhär. 



vågorna i vattnet

Go kväll,
Ligger i sängen och ska snart slå på buffy och se något avnitt av de innan jag somnar. De har varit en bra dag, har inte gjort så mycket, somnade även en stund på dagen för att jag var så himla trött. For sen till Åsa och var där, vart bjuden på middag och bara hade de trevligt, sen for jag och minstingen till badhuset och fortsatte med att lära henne och simma. Måste säga att framåt går de, vilket alltid är roligt. Hon har blivit så mycket bättre än sen när vi började och simma. Känner själv att jag trivs så himla bra i vattnet och att jag faktiskt saknar själv att simma lite. De känns så nostalgist att vara i vattnet. 
 

Som igår

Godmorgon, 
Ligger halvt i Soffan och ser på Buffy. Funderar på vad jag ska göra idag. Har inga specilla planer för dagen, utan de är mest att bara ta de lugnt, gå ut på en promenad och bara vara helt enkelt. De kan vara rätt så skönt med sånna dagar också. Nu ser jag mest fram emot att få börja min praktik på måndag. Jag säger bara äntligen. Har väntat sen ja maj på de här. 6 månader senare får jag äntligen komma igång men någon slags praktik. Jag är nervös, kommer vara så nervös på måndag, men de kommer nog gå bra. Nu är de torsdag och nu ska jag bara ta mig igenom denna dag först. 
 

RSS 2.0