Jag sakna dig, jag saknar dig så, ord kan inte beskriva min saknar över dig

Jag kan fortfarande inte fatta att du är borta, min älskade vän är borta. Min barndomsvän finns inte längre, jag har känt dig sen vi var 6 år och började i samma klass. Jag minns dig som en tjej jag ville lära känna. Du är en av mina närsaste vänner och allt känns så overkligt. Jag tänker fortfarande att jag ska skriva eller ringa att jag måste ringa dig. Sen kommer jag på mig själv att det inte går. Denna jävla psykiska ohälsa. Den är så hemskt. De hade kunnat vara jag, men nu var de du och nu vet jag hur de känns att förlora en vän och den smärta vill jag inte ge någon av mina vänner eller familjer. Jag ska fortsätta kämpa och jag ska kämpa för oss båda nu när du inte längre lever. Jag vet att du har det bra nu, för du är fri och slipper kämpa för att överleva. Jag vet att du tittar ner på oss och att du nu lever i oss och du kommer föralltid att leva kvar i mitt hjärta. Du var en sån himla fin person och jag älskade dig så. De är så många minnen som vi har tillsammans, jag minns så väl när vi både badade i trollsjön, när vi var med skolan på klassresa. Hur kallt det var och du badade i regnjacka och jag i underkläder. Hur många skratt vi har fått tillsammans och varma kramar jag har fått av dig. Nu ska jag kämpa för dig och se till att bli frisk, för jag vet att de är det du hade velat och inget annat. Ett liv slocknade och de är så jävligt att de skulle vara ditt. Men nu får du i alla fall vara fri precis som du alltid velat. ÅÅh vännen, som jag saknar dig, jag är fortfarande i någon sorts chock och kan inte fatta att de hänt, jag önska så att jag kunde få se dig le och skratta igen och få en sista kram av dig vännen. Vars du än är så vet jag att du nu har de bra. Jag älskar dig och saknar dig så och de kommer jag alltid att göra. Finner som inga ord, jag vet inte vad jag ska säga. De är så hemskt och overkligt att jag varken vet ut eller in. Du lever inte längre, för mig är de så oförståligt. Men jag förstår varför och jag vet att de även kunde ha varit jag. Så jag förstår dig, tro mig. Jag vet att inget kan få tillbaka dig, jag vet de, men att sen förstå det de är så jävla svårt. På söndag ska vi alla närmaste vänner till dig träffas och tillsammans ska vi vara. Vi håller ihop och jag ska aldrig glömma dig och allt du gjort för mig. Vi har varit på olika håll, men ändå har du funnits där för mig. Jag vet inte ens vad jag ska skriva längre, de är så svårt. Men jag lovar dig, jag ska kämpa och jag ska bli frisk, jag ska göra dig stolt. Jag älskar dig vännen och jag saknar dig så.
 
Denna jävla psykiska ohälsa, den är så brutal, den är hemsk, de dör flest ungdomar genom självmord tack vare denna förbaskade psykiska ohälsa. Hur ska man få folk att förstå, att de är ingen sjukdom man ska leka med, de är en hemsk sjukdom, en av dom värsta. Min vän dog i den, jag hade kunnat de, men jag överlevde. Men du dog i de. Jag vil göra något, bara något för att få folk att förstå hur jävla hemsk denna sjukdom är. Men vad kan man göra? De finns mycket och jag stöttar två förreningar som kämpar mot denna sjukdom och försöker göra den hörd. Men jag vill göra något eget, för att få andra att förstå, de är ingen sjukdom som är på lek, den sjukdomen handlar också om liv och död. De är något som är så viktigt att man förstår. Jag vill på något sätt genom dig på samma sätt förmedla hur hemsk denna sjukdom faktiskt är. För jag vet, för jag lever själv i den. Jag lever med min kamp och den är inte över än. Så jag vet hur brutal den är och jag vill vara med att få andra och förstå hur hemskt den faktiskt är.
 
Jag älskar dig och du var en sån fantastisk vän, min första vän i skolan och dig kommer jag aldrig gömma. Nu är du en ängel och nu vakar du över oss alla. Du är vår skyddsängel nu.

Kommentarer
Postat av: Jenny

Du gör något väldigt viktigt-du skriver om det!

Svar: Tack så mycket! De gör mycket att höra de!
Elina Haarala

2017-06-27 @ 21:05:21
URL: http://jenny.livskick.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0