elajnsan.blogg.se

Flyttad blogg

Publicerad 2018-01-04 01:25:08 i Allt å Inget,

Eftersom det har blivit så mycket tjorv  här med att både fixa i design osv, den lever sitt egna liv utan att jag gör något har jag nu flyttat hela bloggen till nouw.com, har varit och kikat där tidigare och gillat dom så nu ger jag det en chans och testar. För vad jag än gör här så blir det bara kaos, och jag vill ha min blogg mer personlig, ha den som jag vill och då flyttar jag över hela min blogg dit för att jag får den finare helt enkelt och lite mer som jag vill det. för kodningarna jag gör nu, gör bara bloggen mer kaos, så orkar inte hålla på med det. Så om ni kopierar länken nedan så hittar ni mig där.
http://nouw.com/elinaha 
Hoppas ni fortsätter att följa mig. 
Kramar Elina 

Nu har jag flyttat och nu är det min tur att landa

Publicerad 2017-12-02 21:23:36 i Allt å Inget,

så ser det just nu ut i köket
Jag har flyttat, jag har även hunnit packa upp allt och fått allt på sin plats, nu väntar jag bara på de sista som ska komma med leverans, samt de sista jag ska fixa på stan för att få lägenheten komplett. Men är väldigt nöjd hittills och de känns så himla skönt att allt har kommit på plats. De är skönt att veta att här kan jag vara, här kommer jag kunna bo. Jag har nära till ica på hertsön. Jag har nära till stan. De går mycket bussar och jag tar mig till jobbet. Nästa vecka ska jag dels på anställningsintervju på bemmaningen på sjukhuset, så nu håller jag tummarna för de och att jag då får mer jobb! Till veckan blir det arbete, hela veckan och de ska bli så roligt. Är så himla stolt över mig själv, hela resan jag gjort och att jag nått mitt mål att bli färdig undersköterska, som jag kämpat och lyckan jag känner är underbar. Att dessutom få jobb på sunderby sjukhus de var något jag bara kunde drömma om och att nu fått komma in där och få jobba är fantastiskt, de ger verkligen en klar bild till varför jag valde detta yrke och jag inser hur mycket jag älskar det. Trots att det kan va sjukt stressigt och kaos emellan åt så är det värt det, för jag utför något jag älskar och man får så mycket glädje tillbaka. Ni vet ju att jag sökt till SSK, på fredag får jag veta om jag kommer komma in eller inte. Men jag är så osäker, så himla osäker om jag ska plugga vidare eller inte. Jag älskar de jobb jag gör nu, men det finns fler saker jag skulle vilja göra som man får som SSK, sen finns det saker jag inte skulle vilja göra, som jag slipper som USK. Sen vet jag inte, 3 års till studier är ganska mycket och jag älskar att jobba! För det är ju de jag vill. 3 år är mycket och jag vet inte om jag orkar de..jag har i stort sett gått skola sen jag var 6 år och jag är 22,5 nu. Så jaa...de är länge, jag har knappt hunnit jobba och jag har gjort klar en utbildning och fått en yrkestittel, frågan är ska jag få vidare? Om jag kommer in, ska jag tacka ja? Ska jag sätta mig i skolbänken igen? i 3 år..6 terminer till? De är länge och jag vet att det är en väldigt tuff utbildning, de är jag beredd på, om jag kommer in, kommer jag in på distans och då finns det en möjlighet till att fotsätta jobba, mindre, men få lite extra pengar varje månad i alla fall. Jag vet inte. Vad vill JAG, vill jag bli sjuksköterska? På ett sett ja och på ett annat nej. Beroende på om jag kommer in, så får jag också ta ett beslut efter de, men om jag kommer in och tackar nej och sen ångrar mig, då kanske jag har misst minns chans, för vem vet om jag kommer in igen. Om jag inte kommer in, då är det enkelt, då fortsätter jag som undersköterska och har även en längre tid på mig att ta beslutet om jag vill plugga vidare eller ej, för helt ärligt, just nu, vet jag inte. 
 
Sen på fredag kommer mitt avsnitt ut i pira och bråding. De är anonymt och det tänkte jag låta det vara. Sjukt nervös är jag, men det känns ändå bra, för att visa att bara för att allt ser bra ut på ytan, så det som händer bakom stängda dörrar, de är det ingen vet om, och det är de man måste prata mer om. Sen annars? Just nu ser jag syrror och andas ut efter att ha packat upp HELA dagen. Jag längtar verkligen tills jag får de jag beställt och köpt det som saknars, så att allt blir komplett. Tror i alla fall att jag kommer trivas här, det känns så i alla fall. De känns som mitt.  Sen har jag även klippt mig och färgat lite rödare och mörkare och nöjd vart jag. Jag mår bra och kan inte längta mer till tisdag än vad jag gör, för att äntligen få hoppa i arbetskläderna och göra lite nytta igen! Sen håller jag tummarna för att intervjun går bra och att jag får mer jobb, för de skulle jag behöva och vilja ha, för saknar att vara ute i sociala samanhang och få utföra ett arbete jag älskar. 
 
 

Att känna sorg men ändå må bra

Publicerad 2017-10-22 21:04:17 i Allt å Inget,

Jag glömmer bort. Jag går in på din blogg och hoppas den har uppdateras. Samtidigt som den laddas kommer jag på mig...den kommer aldrig mer uppdateras, för du är död. De har gått ett tag, men saknaden av dig är lika stor om inte större. Du gick bort och jag saknar dig så jävla mycket. Jag mår bra, för mig är saknaden av dig och mitt mående två olika saker. Du är en tomhet, dåligt mående är ångest. Ångest har jag inte. De jag gör är att sakna dig. Jag mår verkligen jättebra inom mig, stabil och välmående,  många tror att man måste må dåligt för att kunna sakna något så mycket att de gör ont. Men så är det inte. Jag saknar dig, men de gör inte mitt mående sämre. För jag har lovat dig att jag skulle må bra, för de var det du ville och de var de jag drömt om. Jag har kämpat och kämpat för att din död inte skulle påverka och trigga mig. De gör den inte. Den har gett mig en förståelse och en annan bild. Och jag tycker det är så sjukt jobbigt att förstå att du lyckades. Men ditt brev jag fick av dig, de ger mig ett lugn.  Varje gång jag läser det är de som att du sitter framför mig och läser det. Men en sak jag fortfarande inte klarar av, de är att se Buffy. För de gör för ont, jag minns hur jag gick över till dig och du till mig och vi satt och såg avsnitt efter avsnitt och de var så underbart. Nu går det inte. För nu är det bara en smärta. En smärta jag än inte kommit över. Jag ville kämpa för att nå mitt mål och bli frisk och friskförklarad samt att må bra. Jag nådde mitt mål, men de jag saknar är att dela den gjädjen med dig.  Jag har inte tagit bort dig ur min kontaktlista eller raderar dina sms, de gör för ont, på något sätt är det som att det är att göra det omöjligt att kontakta dig, fast jag vet att det redan är de..att radera dig så, de gör för ont. De är jag inte redo för, men hur fan blir jag redo för de? Går de ens? Jag vet att du aldrig kommer att komma tillbaka, men jag vågar inte stäcka sista lågan för de. Jag går in på din insta, spelar upp ett vidoklipp och har det på repeat, det är enda sättet att få höra din röst. För de klipp med oss, de har jag inte. Jag har knappt någon bild, för när vi träffades togs det aldrig någon bild. Jag har bara minnena kvar i huvudet, de är där bilderna finns över alla de gånger vi har sätts. Men jag önska jag hade en bild på oss. På dig. Som hade tagits innan du dog. Dom sista orden jag fick av dig var "jag älskar dig vännen❤️" 
Ingen får någonsin säga igen att jag kommit över din död fort. För den har jag fortfarande inte kommit över. Den kommer jag nog aldrig helt komma över, för sakna dig, de kommer jag göra för evigt, men jag lät livet gå vidare och inte stanna upp, för jag vet att det var de du önska och de gjorde jag också när jag hoppades på att jag inte skulle överleva. Jag lät den bara inte påverka min väg till att bli frisk. Det gjorde de tuffare, men det gav mig också en infart till varför jag ville bli frisk. Sofia. Du har varit min vän sen jag var 6 år. Och att du en tag bara inte finns, de är som en påhittad saga med ett olyckligt slut. Innan du dog var du en av mina närmaste vänner, som förstod mig på ett sätt som få gjorde. Vi hade en liknande kamp, på två olika håll. Jag överlevde den, men inte du och för mig gör det så ont. För jag hade önskat att du också överlevt den. Ibland känner jag skuld över att jsg överlevde och inte du. Men jag vet att jag inte ska det. Du har berört så många, hjälpt så många, du hade världens finaste och värmasta  hjärta. Jag saknar dig. Jag saknar dig. Älskade Sofia, jag hoppas du har funnit din ro, den du inte hade här på jorden. Jag äskar dig och kommer aldrig att glömma dig min älskade underbaraste buffyälskande vän. 
(null)


Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela